Staffanstorps kommuns erfarenheter av att införa SDK

Vad var det som fick er att införa SDK?

Vi hade passivt deltagit i Ineras SDK-projekt redan från början, men med tiden blev det uppenbart att någon kommun måste ta det första steget för att införandet av SDK skulle ta fart. I december 2022 fattade vi ett strategiskt beslut om att införa SDK i Staffanstorps kommun.

Vi såg också andra fördelar med att vara tidigt ute, bland annat gav det oss chansen att testa andra delar i den digitala infrastruktur vi redan hade infört. Det gav också kontakt med andra verksamheter som vi kunde samverka med och ta del av varandras erfarenheter på fler områden än SDK.

Vad var det som fick er att prioritera detta?

Det var flera faktorer. Bland annat fanns ett verksamhetsbehov av e-tjänstelegitimationer. Det fanns också behov av tjänster för att säkra digitala möten och digitala meddelanden inom verksamheten.

Hur arbetade ni under införandeprocessen?
Införandet av SDK har funnits med i kommunens handlingsplan för digitalisering sedan 2021, så de grundläggande förberedelserna hade varit klara länge. Beslutet att införskaffa en plattform för SDK och e-tjänstelegitimation låg därför nära till hands och handlade mer om när det skulle ske, än om.

Vi skapade en styrmodell som omfattade en beredningsgrupp, en remissgrupp och en beslutsgrupp. Modellen innebar bland annat att verksamheten fick komma med förslag på digitaliseringsinsatser en gång per år.

Under tiden som it-avdelningen arbetade med digitaliseringens handlingsplaner höll vi ledningsgrupperna kontinuerligt informerade om vårt arbete. Arbetsprocessen med politisk förankring och kommunledningens engagemang för SDK följde samma process av bara farten.

Vilka verksamheter kommer att använda SDK?

Vi håller bland annat på med att införa möjligheter för utbyte av intern myndighetsinformation i SDK, till exempel mellan kansliet, medborgarkontoret och arbetsmarknadsförvaltningen.

Vilka var de största utmaningarna med anslutningen till SDK?

Det var att förstå helheten utifrån den information som fanns att tillgå. Helhetsförståelsen behövs för att identifiera de delar som är nödvändiga för att införa en plattform för SDK.

Informationen på Diggs och Ineras webbsidor var initialt krånglig men vi hade en utmärkt samverkan med Digg och Inera, och nu har informationen stramats upp och förtydligats.

Själva anslutningsprocessen var också svår att förstå. Vi hade bland annat problem med självdeklarationen, då det fanns teknikfrågor som enbart en systemleverantör kunde besvara.
Den tekniska lösningen är en sen process i införandearbetet, så självdeklarationen kan inte göras tidigt i anslutningsprocessen. Det innebar inga större förseningar, men det tog lite tid innan jag förstod upplägget. Självdeklarationen och anslutningar till test- och produktionsmiljöer gjorde vi tillsammans med vår systemleverantör när upphandlingen väl var klar.

Vilka är de främsta fördelarna?
Den största vinsten med SDK är att kommunen får en möjlighet att dela känslig information både internt och externt med andra myndigheter. SDK är en säkrare, enklare och effektivare kommunikationskanal som dessutom är spårbar. Ett införande gör stor nytta genom att Sveriges myndigheter knyts samman i en gemensam lösning. Det kan, utöver själva kommunikationsmöjligheten, skapa kontakter och ge nya idéer som kan återanvändas på hemmaplan.

Hur arbetar ni med att förankra arbetet med SDK internt?
I projektet valdes tre förvaltningar ut som huvudintressenter; arbetsmarknad, omsorg och utbildning. Representanter från varje förvaltning bildade en arbetsgrupp som regelbundet möttes för att diskutera erfarenheter, behov och möjliga samarbeten. Arbetsgruppen har också utfört en gemensam risk- och sårbarhetsanalys för att säkerställa att SDK uppfyller alla krav och lagar. Det är något som varje ny förvaltning också kommer att göra inför anslutning.

Arbetsgruppen fortsätter arbeta under 2024 och kommer att utökas med fler förvaltningar efter hand som kommunikationsmöjligheterna ökar. Arbetsgruppen ska fungera som en erfarenhetsspridare mellan deltagarna utifrån verksamhetens perspektiv så att SDK inte ses som ett it-projekt.

Hur ser du på framtiden om du tänker på Staffanstorps kommuns användning av SDK?
Jag ser stora möjligheter med vår plattform för SDK utöver informationsutbytet mellan myndigheter. Vi inkluderade krav på Säkra digitala meddelanden och Säkra digitala möten i upphandlingen av SDK för att kunna använda plattformen med målet att förbättra den kommunala servicen. Nu kan kommunen använda plattformen för att erbjuda kommuninvånarna säkra digitala meddelanden och möten vid kontakt med kommunen.

SDK ger oss nu bättre möjligheter att utbyta känslig information med privata vårdutförare och myndighetsinformation inom kommunen. Dessutom förenklas kommunikationen med andra myndigheter och genom bättre informationsdelning mellan myndigheter är det möjligt att komma till snabbare beslut.

Vilka är dina bästa råd till organisationer som är i begrepp att ansluta till SDK?
Mina tips är i mångt och mycket ganska traditionella:

• Definiera behov och målbild.
• Förankra projektet brett och ordna central finansiering.
• Utse en projektledare
• Ta beslut om systemägarskapet redan från början.
• Gör upphandling utifrån en tydlig målbild och kravspecifikation.
• Sikta på en kommunlicens.
• Engagera verksamheten och skapa en gemensam arbetsgrupp.
• Identifiera nödvändiga komponenter och leverantörer för att engagera dem tidigt.
• Säkerställ teknisk kompetens som stöd till projektledare och arbetsgrupp.
• Återrapportera till kommunledning och politisk ledning.