2. Varför en vägledning?

Offentlig verksamhet står inför behov av såväl strukturella som kulturella förändringar, som en följd av vår snabbrörliga och oförutsägbara omvärld. För att möta ökade behov av och förväntningar på offentlig service, samtidigt som den demografiska försörjningsbördan ökar, är det viktigt att offentlig förvaltning använder varje skattekrona effektivt, med hållbarhet och långsiktighet i åtanke.

I myndighetsförordningen Länk till annan webbplats. och kommunallagen Länk till annan webbplats. är det tydligt att offentlig förvaltning har ett ansvar för att hushålla med statens gemensamma medel, samt att utveckla sin verksamhet för att skapa nyttor för egen del och för andra i samhället. För att ett förändringsarbete ska vara lyckosamt krävs dock att det finns ett strukturerat arbetssätt för att realisera värde och nyttor, så att en verklig förändring - motsvarande befintliga behov, utmaningar och potential - kommer till stånd.

Flera utredningar pekar på ett behov av stöd inom nyttorealisering i syfte att höja mognaden inom området. Många statliga myndigheter arbetar strukturerat med detta, men det finns brister och en stor förbättringspotential särskilt när det gäller att följa upp digitala investeringar. I Diggs mognadsmätning från 2021 Länk till annan webbplats. framgår att mindre än hälften av de statliga myndigheterna bedriver systematiskt arbete med nyttorealisering vid verksamhetsutveckling. Kunskapen och förståelsen inom nyttorealisering behöver öka, därför har den här vägledningen för nyttorealisering omarbetats. Syftet har varit att öka fokus på styrning och ledning av nyttorealisering, att betona vikten av en värdebaserad kultur som främjar nyttoperspektivet i styrning och ledning, samt att tydliggöra utmaningarna med nyttorealisering vid förändringsinsatser där organisationer arbetar tillsammans.

Ambitionen med vägledningen är att den ska ge ett konkret stöd till offentliga organisationer i deras arbete med behovsdrivet och värdebaserat förändringsarbete, i syfte att stärka förmågan att optimera och realisera nyttor.

Målgrupp

Målgruppen är offentliga organisationer som arbetar med förändringsinsatser, i syfte att skapa värde för sig själva, för sina intressenter och för samhället i stort.

Avgränsning

Vägledningen omfattar inte metoder för samhällsekonomiska kalkyler.

Versioner av vägledningen

• Version 1.0 av Vägledning i nyttorealisering publicerades 2010 och togs fram av representanter från ett antal statliga myndigheter. Arbetet leddes av e-delegationen.
• Version 2.0 av Vägledning i nyttorealisering togs fram under 2014 av medarbetare på E-delegationen och Lantmäteriet. Arbetet leddes av E-delegationen.
• Version 3.0 av Vägledning i nyttorealisering togs fram under hösten 2021 och våren 2022 av medarbetare på Digg, Uppsala kommun, Värmdö kommun samt Polismyndigheten. Versionen har haft sin utgångspunkt i tidigare versioner av vägledningen samt utifrån Ekonomistyrningsverkets (ESV) utbildning inom området.
• Version 3.1 av Vägledning i nyttorealisering är en uppdatering av Digg av version 3.0 utifrån synpunkter från användare. De väsentligaste ändringarna som gjorts är:
  • Nytt avsnitt om innovationsledning och nyttorealisering
  • Nytt avsnitt om problemanalys
  • Nytt avsnitt om begreppsmodell
  • Nytt avsnitt om risk- och hinderanalys
  • Ändrat begreppet icke-kvantifierbara nyttor till svårkvantifierbara nyttor
  • Därutöver har mindre justeringar gjorts och med inspiration av ESVs tidigare utbildning i nyttorealisering.