Begäran om tillgängliggörande av data för vidareutnyttjande
Med öppna datalagen införs ett nytt slags ärende som heter begäran om tillgängliggörande av data för vidareutnyttjande. Som offentlig aktör kan du behöva hantera en sådan begäran och här berättar vi om vad som gäller.
Som offentlig aktör kan du få en begäran om att göra viss information tillgänglig i digitalt format för att någon vill bearbeta och använda den digitala informationen (data).
Syftet med att begära information i digitala format är just att data som finns hos den offentliga sektorn ska kunna bearbetas av andra och att data ska komma till nytta även utanför den offentliga sektorn. Data kan då bearbetas för andra syften, som exempelvis för att använda i produkter och tjänster (prop. 2021/22:225 s. 20).
I öppna datalagen finns särskilda regler om hur du som offentlig aktör ska hantera en begäran av information i digitalt format. Data som du som offentlig aktör lämnar ut får inte omfattas av begränsande villkor för hur den får användas, såvida det inte är motiverat av ett allmänintresse och följer de krav som specificeras i öppna datalagen. Förutsättningarna och de krav som gäller för att ge sådan tillgång regleras i 2 kap. öppna datalagen.
En begäran om tillgängliggörande av data ger inte rätt att få tillgång till data. För att du som offentlig aktör ska kunna ge tillgång till data måste den sökande ha rätt att få tillgång till data enligt annan författning, till exempel genom rätten att ta del av allmän handling enligt tryckfrihetsförordningen. Det är också en förutsättning att informationen finns hos dig i ett digitalt format. Information som enbart finns lagrad i fysiska handlingar omfattas inte av öppna datalagen.
Om du som offentlig aktör ofta får begäran om att lämna ut en viss slags data kan det vara en bra idé att göra informationen tillgänglig via exempelvis er webbplats. Lagen är tillämplig även i de fallen, se 1 kap. 8 § första stycket p 2 öppna datalagen.
Om begreppen
- Tillgängliggörande innebär att ge tillgång.
- Data är information i digitalt format oberoende av medium, se 1 kap. 4 § datalagen. En upptagning, som jämställs med en handling, i tryckfrihetsförordningen, utgör data i datalagens mening. Detta eftersom en upptagning som endast med tekniska hjälpmedel kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt, 2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen, utgör information i digitalt format.
- Vidareutnyttjande betyder bearbetning av data från den offentliga sektorn för valfritt ändamål, se 1 kap. 4 § öppna datalagen.
Offentliga aktörer som ska hantera en begäran
Skyldigheten att pröva en begäran om tillgängliggörande av data för vidareutnyttjande gäller bara för myndigheter och offentligt styrda organ i vissa fall. Övriga offentliga aktörer som omfattas av öppna datalagen har inte en skyldighet att pröva om data kan tillgängliggöras vid en begäran.
De aktörer som omfattas av lagen och måste hantera en begäran är:
- statliga myndigheter
- regionala och kommunala myndigheter
- offentligt styrda organ, se mer information under rubriken Mer information om offentligt styrda organ.
Följande myndigheter och organ omfattas inte av lagen:
- Huvudmän enligt skollagen (2010:800), dvs. skolor upp till gymnasienivå.
- Kulturinstitutioner, förutom bibliotek, museer och arkiv.
- Public service-bolag.
Med offentligt styrt organ avses ett sådant organ som avses i 1 kap. 18 § lagen (2016:1145) om offentlig upphandling eller en sammanslutning av sådana organ, enligt 1 kap. 4 § datalagen.
Sådana organ är en sådan juridisk person som tillgodoser behov i det allmännas intresse, under förutsättning att behovet inte är av industriell eller kommersiell karaktär, och
- som till största delen är finansierad av staten, en kommun, en region eller en upphandlande myndighet
- vars verksamhet står under kontroll av staten, en kommun, en region eller en upphandlande myndighet, eller
- i vars styrelse eller motsvarande ledningsorgan mer än halva antalet ledamöter är utsedda av staten, en kommun, en region eller en upphandlande myndighet.
Offentligt styrda organ omfattas av skyldigheten att pröva en begäran om tillgängliggörande av data för vidareutnyttjande om begäran gäller sådan data som har samband med en tjänst av allmänt intresse som organet tillhandahåller. Exempel på en sådan tjänst är en tjänst som tillgodoser ett behov i det allmännas intresse och som inte riktar sig till en begränsad krets individer.
Bakgrunden till denna avgränsning är att data i dessa fall enbart avser den del av ett offentligt styrt organ som bedriver offentlig verksamhet genom att tillgodose behov i det allmänna intresset. Jämfört med annan verksamhet hos ett sådant organ som inte omfattas av det offentliga uppdraget (prop. 2021/22:225 s. 25).
För offentliga företag och universitet och högskolor gäller särskilda regler.
Offentliga företag
Offentliga företag omfattas inte av skyldigheten att pröva en begäran om tillgängliggörande av data för vidareutnyttjande. Det framgår motsatsvis av att bestämmelserna om handläggning av ärenden i kapitel 5 datalagen riktar sig enbart till myndigheter och till med myndigheter jämställda organ (prop. 2021/22:225 s. 58).
Du som offentligt företag ska dock tillämpa lagen bland annat när data tillgängliggörs för vidareutnyttjande på eget initiativ, se 1 kap. 8 § första stycket p 2 öppna datalagen.
Universitet och högskolor
Universitet och högskolor under statligt huvudmannaskap omfattas inte av skyldigheten att pröva en begäran om tillgängliggörande av data för vidareutnyttjande. Det beror på att dessa universitet och högskolor bara ska tillämpa lagen när det gäller forskningsdata (1 kap. 6 §) och forskningsdata som bara görs direkt tillgängliga för vidareutnyttjande genom en dataplattform som är allmänt åtkomlig (1 kap. 4 §).
Lagen gäller alltså inte på forskningsdata som någon begär tillgång till enligt annan lagstiftning, exempelvis enligt offentlighetsprincipen (prop. 2021/22:225 s. 26).
När en begäran ska hanteras
Om en sökande framställer en begäran om tillgängliggörande av data för vidareutnyttjande ska den prövas. En prövning ska dock bara göras om den sökande har rätt att få tillgång till data enligt annan lag eller författning. Om den sökande inte har rätt att få tillgång förfaller begäran (prop. 2021/22:225 s. 55).
Detta betyder alltså att en myndighet eller ett offentligt styrt organ
- först behöver pröva om den sökande har rätt att få tillgång till data enligt annan författning, som exempelvis tryckfrihetsförordningen,
- och därefter måste pröva om den sökande har rätt att få data tillgängliggjord för vidareutnyttjande.
Tillgång till data enligt annan författning kan grundas på exempelvis
- 2 kap. tryckfrihetsförordningen
- 6 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Med lag eller förordning avses även direkt tillämpliga EU-rättsakter (prop. 2021/22:225 s. 71).
I praktiken innebär detta att en myndighet eller ett offentligt styrt organ kan finna att en sökande enligt annan lag eller förordning i och för sig har rätt att få tillgång till efterfrågad data, men att den inte kan göras tillgänglig för vidareutnyttjande i enlighet med öppna datalagen.
Det är inte längre möjligt att få en begäran om vidareutnyttjande av data prövad baserad på att det finns rätt att ta del av allmän handling enligt tryckfrihetsförordningen.
Det framgår av ett uttalande från Högsta domstolen (HD) i NJA 2023 s. 498 där HD uttalat att rätten att få tillgång till allmänna handlingar enligt 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen inte utgör en sådan rätt att få tillgång till data som kan begäras tillgängliggjord för vidareutnyttjande enligt 1 kap. 8 § första stycket 1 öppna datalagen.
Rätten att få en begäran enligt öppna datalagen prövad måste i stället grunda sig på en annan författning som reglerar att tillgång till information ska ges i digitalt format för att aktualisera bestämmelserna i 1 kap. 8 § första stycket 1 öppna datalagen.
Digg arbetar just nu med ett förtydligade om detta. Det kommer publiceras i denna vägledning under hösten 2024.
Mål: Utlämnande av allmän handling, Ö 327-23 (domstol.se)
Länk till annan webbplats.
Data som kan omfattas av begäran om tillgängliggörande för vidareutnyttjande
Datalagen innehåller ingen uttrycklig reglering om vilka data som kan omfattas av en begäran om tillgängliggörande av data för vidareutnyttjande. Utgångspunkten är därför att all data hos en aktör som omfattas av lagen kan omfattas. Det beror på att det är rätten att få tillgång till data som styr över möjligheten att få data tillgängliggjord i digitala format för vidareutnyttjande (prop. 2021/22:225 s. 31).
All data som en sökande har rätt att få tillgång till enligt annan författning kan därför som huvudregel omfattas av en begäran om tillgängliggörande av data för vidareutnyttjande hos en myndighet. Det finns dock vissa typer av datamängder som är undantagna från lagens tillämpningsområde, se rubriken Data som är undantagna.
För offentligt styrda organ omfattas enbart data som har samband med en tjänst av allmänt intresse som organet tillhandahåller och all annan data hos det offentligt styrda organet är undantaget lagens tillämpningsområde.
Vissa data är undantagna från öppna datalagens tillämpningsområde, eftersom de av olika skäl inte lämpar sig för vidareutnyttjande (prop. 2021/22:225 s. 32). De data som är undantagna är data som:
- någon på grund av sin identitet eller ställning har en särskild rätt att få tillgång till enligt en annan lag eller förordning (exempelvis partsinsyn enligt förvaltningslagen)
- omfattas av rätten till registerutdrag enligt art. 15 dataskyddsförordningen
- i vissa fall tillhandahålls genom direktåtkomst eller annat digitalt utlämnande med stöd av en registerförfattning. Det kan vara sådana fall där den registrerade eller någon annan har rätt att ta del av de personuppgifter som behandlas om den registrerade, se exempelvis 114 kap. 24–26 a §§ socialförsäkringsbalken och 12 § studiestödsdatalagen (2009:287).
• omfattas av rätten till partsinsyn enligt förvaltningslagen
• är kopplade till sådana situationer när en enskild person häver den sekretess som gäller till skydd för honom eller henne (prop. 2021/22:225 s. 79)
• omfattas av en sådan ensamrätt som följer av patentlagen (1967:837), mönsterskyddslagen (1970:485), lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter, växtförädlarrättslagen (1997:306), varumärkeslagen (2010:1877) eller lagen (2018:1653) om företagsnamn
• en tredje man innehar rätten till enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
• utgörs av datorprogram
• utgörs av logotyper, heraldiska vapen eller insignier.
Data som inte omfattas av lagen kan fortfarande vara möjligt att få tillgång till i andra format.
Ditt svar hjälper oss att förbättra sidan
Senast uppdaterad: