Tillhandahålla hjälp- och problemlösningstjänster
På den här sidan hittar du information om vad hjälp-och problemlösningstjänster är, vilka de är samt vilka krav som ställs på dem.
Vad är hjälp- och problemlösningstjänster?
Hjälp- och problemlösningstjänster är en del av ett mer omfattande och användarvänligt informations- och hjälppaket för att göra det lättare för privatpersoner och företag att utöva sina rättigheter inom EU, såsom studera eller arbeta i ett annat EU-land, söka sjukvård eller sälja varor och tjänster inom EU.
Användarna ska kunna hjälp- och problemlösningstjänsterna via youreurope.eu (artikel 2).
Vilka hjälp- och problemlösningstjänster finns enligt SDG-förordningen?
I SDG-förordningens bilaga III nämns sju hjälp- och problemlösningstjänster. Det har dock tillkommit flera tjänster i efterhand och det kan antas att det kommer att läggas till flera framöver. En bedömning av om en behörig myndighet har en hjälp- och problemlösningstjänst i enlighet med SDG-förordningen ska ske i samråd med Digg och EU-kommissionen.
De nu registrerade hjälp-och problemlösningstjänsterna är:
- Kontaktpunkten för tjänstedirektivet (Delas av Verksamt.se och ECC Sverige/Konsumentverket)
- Kontaktpunkten för produkter (Kommerskollegium)
- Kontaktpunkten för byggprodukter (Boverket)
- Nationella rådgivningscentrum för yrkeskvalifikationer (Universitets- och högskolerådet)
- Nationella kontaktpunkter för gränsöverskridande hälso- och sjukvård (Försäkringskassan och Socialstyrelsen)
- Europeiska nätverket för arbetsförmedlingar (EURES, Arbetsförmedlingen)
- Tvistlösning online (Kontaktpunkten för Online dispute resolution plattformen, ECC Sverige/Konsumentverket)
De behöriga myndigheter som ansvarar för hjälp- och problemlösningstjänster måste följa både krav för informationen som ges samt gällande tjänstens kvalitet.
Exempel:
Universitets- och högskolerådet (UHR) har hand om Sveriges nationella rådgivningscentrum för yrkeskvalifikationer.
Du kan läsa mer om det på deras webbplats.
Vilka krav ställs på information rörande hjälp- och problemlösningstjänster?
Det ställs en del krav på hur information ska ges gällande hjälp- och problemlösningstjänsterna (artikel 11). Grundtanken är att användarna ska ha enkle tillgång till tjänsterna (artikel 7).
Följande information ska ges om hjälp- och problemlösningstjänster:
a) tjänstens typ, syfte och dess förväntade resultat,
b) kontaktuppgifter till den myndigheten som ansvarar för tjänsten. Exempelvis telefonnummer, e-postadress eller ett elektroniskt frågeformulär,
c) om användningen av tjänsten kostar pengar, ska det och avgiftens storlek anges,
d) samtliga tidsfrister ska anges,
e) de språk som kan användas för att använda sig av tjänsten.
Vilka krav ställs på tjänsten?
Det ställs även krav på kvalitén av själva tjänsten (artikel 16). De kvalitetskrav som ska följas är
- tjänsten ska tillhandahållas inom en rimlig tidsram med hänsyn till begärans komplexitet,
- om tidsfristerna ändras ska användaren underrättas om det och en ny tidsfrist ska ges,
- om användaren behöver betala en avgift ska betalning kunna ske online och gränsöverskridande.
Vilka krav ställs på statistik för webbsidorna?
För webbsidor som har information om hjälp-och problemlösningstjänster ska det samlas in statistik. Varje behörig myndighet ansvarar för att samla in statistiken och se till att den överförs till EU-kommissionen.
Vilka krav ställs på statistik för antal ärenden?
Behöriga myndigheter som ansvarar för en hjälp-och problemlösningstjänst ska lämna uppgifter om antal begäranden (artikel 4 i genomförandeförordningen om statistik och användaråterkoppling), alltså antal ärenden. Dessa ska uppdelas på:
a) från privatpersoner eller företag,
b) från användare i en gränsöverskridande situation eller från användare i en nationell situation.
Statistiken ska även inkludera inom vilken tid ärendet har hanterats. Statistiken ska lämnas in via EU-kommissionens användarpanel två gånger per år. För perioden 1 januari -30 juni ska statistiken överföras senast den 31 augusti och för perioden 1 juli – 31 december ska den överföras senast den 28 februari.
EU-kommissionens användarpanel
Länk till annan webbplats.
Vilka krav ställs på användaråterkoppling?
Användare ska ges möjlighet att lämna användaråterkoppling
Behöriga myndigheter ska även ge användaren möjlighet till återkoppling för webbsidor som berörs av SDG-förordningen. Det gäller både för sidor som tillhandahåller information om rättigheter, skyldigheter och regler samt för sidor som ger information om förfaranden.
Användaren ska kunna återkoppla hur de upplever informationen.
Vad behöver din organisation göra om ni har en hjälp-och problemlösningstjänst?
Det ställs även krav på att tjänsten ska samla in statistik, ge möjlighet till användaråterkoppling samt att Your Europe logotypen läggs till på berörda sidor.
För hjälp-och problemlösningstjänsterna gäller att:
• de uppfyller informations- och kvalitetskraven
• Your Europe logotypen läggs in på varje berörd sida
• användarstatistik samlas in på alla sidor som berörs av förordningen,
• möjlighet till användaråterkoppling finns på alla sidor som berörs av förordningen
• berörda sidor är taggade med metadata och länkar skickade till DIGG samt
• statistik om tjänsternas användning skickas in två gånger per år.
Ditt svar hjälper oss att förbättra sidan
Senast uppdaterad: