1 Bakgrund och nuläge

1.1 Bakgrund

En sammanhållen hantering av metadata möjliggör en säker och effektiv datadelning, ökad interoperabilitet och användbarhet av data. Genom detta kan effektivare och automatiserade processer uppnås, samt ekonomiska, samhälliga, miljömässiga och sociala nyttor.

Med metadata beskriver man datamängder och dess innehåll, informationsstrukturer och hur data är framtagen. Metadata som begrepp är mångdimensionerad och kan fylla olika syften beroende på sammanhang. Det är ett relativt begrepp beroende på vad som betraktas som data. Sammantaget är metadata centralt för att möjliggöra att hitta, förstå, utvärdera samt använda och dela data både internt inom organisationer och för externa användare.

Med metadata i byggblockets kontext avses i huvudsak formaliserade uttryck som följer etablerade standarder, d.v.s. det finns ett enhetligt uttryck som använder en etablerad och tydlig semantik. Detta möjliggör maskinell bearbetning av både metadata och de data som beskrivs utan risk för de feltolkningar som skulle uppstå om informationen behöver grävas fram ur till exempel löpande text.

1.2 Problembeskrivning

I dagsläget saknas många nationellt gemensamma och återanvändbara mönster, resurser och tjänster för metadata, samt rekommendationer för hur och när metadata ska produceras och tillgängliggöras. Därtill finns en otydlighet i grundläggande styrande arkitekturprinciper, samt en avsaknad av infrastrukturella komponenter i en kontext där sektoriella behov av metadatahantering ofta är styrt av både sektoriell och horisontell EU-reglering. Det finns osäkerheter i hur internationella och nationella interoperabilitetsresurser kan, bör och ska användas och det är fortfarande i Sverige ovanligt att nationella och förvaltningsgemensamma sådana är tillgängliggjorda på ett sådant sätt som främjar sektorsövergripande och datadriven utveckling.

Sammantaget upplevs arbetet med metadata komplext och resurskrävande och många organisationer saknar kunskap om hur, till vem och varför man ska skapa och tillgängliggöra metadata, likväl hur man som organisation kan dra nytta av metadata både som producent och konsument.

Vidare är det från ett konsumentperspektiv svårt att hitta relevant data, svårigheter att utvärdera och använda data, kvalitetsbrister och/eller avsaknad av strukturerad och ändamålsenlig dokumentation. Till skillnad från till exempel Finland, Norge och Danmark, saknas det i Sverige ett enhetligt sätt att uttrycka informationsmodeller med strukturerade metadata vilket också skapar svårigheter att återanvända och anpassa modeller för sina egna behov. Sammantaget skapar detta problem vid användning och vid utbyte av data och begränsar dessutom möjligheterna till sömlös överföring och automatisering.

1 Med ”interoperabilitetsresurser” avses i denna byggblocksbeskrivning tillgängliggjorda resurser som ökar användbarhet och interoperabilitet av data; till exempel standardiserade vokabulärer, kodlistor, terminologier och begrepp samt informations- och datamodeller.