Remissunderlag: Konsekvensutredning föreskrifter om avgifter från offentliga aktörer som använder tjänster inom auktorisationssystem

Sammanfattning

Myndigheten för digital förvaltning (Digg) avser att med stöd av 7 § förordningen (2023:709) om auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och för digital post besluta om föreskrifter som reglerar uttag av avgifter för användning av tjänster inom auktorisationssystem för elektronisk identifiering och för digital post.

Digg är tillhandahållande myndighet av auktorisationssystem för tjänster för elektronisk identifiering och digital post. Som tillhandahållande myndighet av auktorisationssystem ska Digg bland annat ställa krav som ska gälla för att en leverantörs ansökan om anslutning till auktorisationssystem ska godkännas. De samlade krav som gäller för att en leverantörs ansökan om anslutning till auktorisationssystem ska godkännas ska publiceras av Digg på en webbplats.

Digg har bemyndigats att föreskriva om uttag av avgifter för användning av tjänster inom auktorisationssystem för elektronisk identifiering och för digital post. Den här konsekvensutredningen avser de avgifter som Digg avser att fastställa i föreskrifter.

1 Inledning

1.1 Vad är auktorisationssystem?

I januari 2024 trädde lagen (2023:704) om auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och för digital post (härefter lagen om auktorisationssystem) i kraft. I lagen finns bestämmelser om auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering av enskilda och för digital post (härefter auktorisationssystem).

Auktorisationssystem är ett sätt för offentliga aktörer att skaffa tjänster för elektronisk identifiering och för digital post utan att behöva upphandla tjänsterna. Det är också ett sätt för leverantörer av tjänster för elektronisk identifiering och för digital post att erbjuda sina tjänster åt offentliga aktörer .

1.2 Digg inrättar två auktorisationssystem

Digg avser inledningsvis att inrätta två auktorisationssystem; ett auktorisationssystem för tjänster för elektronisk identifiering och underskrift och ett auktorisationssystem för tjänster för digital post. De föreskrifter som nu föreslås gälla reglerar uttag av avgifter för användning av tjänster inom auktorisationssystem för elektronisk identifiering och underskrift och för digital post.

1.3 Digg tillhandahåller viss infrastruktur

Utöver att vara tillhandahållande myndighet av auktorisationssystem tillhandahåller Digg även en infrastruktur för elektronisk identifiering som bland annat består av Tillitsramverket för Svensk e-legitimation, som innehåller gemensamma krav för utfärdare av svenska e-legitimationer. Ramverket baseras på internationella standarder och är en nationell precisering av de tillitsnivåer för medel för elektronisk identifiering som definieras i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1502.

Digg tillhandahåller även den myndighetsgemensamma infrastrukturen för digital post som har namnet Mina meddelanden. Till infrastrukturen ska offentliga aktörer, de enskilda som begärt att få ta del av digital post från offentliga aktörer samt leverantörer av elektroniska postbefordringstjänster och elektroniska brevlådor (brevlådeoperatörer) anslutas. För att en brevlådeoperatör ska kunna ansluta till infrastrukturen behöver den granskas och godkännas av Digg utifrån de krav som gäller för anslutningen till infrastrukturen.

1.4 Digg godkänner leverantörer av tjänsterna

Digg har utsetts till tillhandahållande myndighet av auktorisationssystem vilket bland annat innebär att Digg ska ställa upp krav som ska gälla för att en leverantörs ansökan om att få ansluta till auktorisationssystem ska godkännas. Krav finns också i lagen om auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och digital post.

Samtliga krav som ska gälla för att en leverantörs ansökan om anslutning till auktorisationssystem ska godkännas ska sedan samlat publiceras på en webbplats. Det innebär att Digg även har möjlighet att ställa upp ytterligare krav för godkännande, förutsatt att de publiceras på en webbplats.

Digg ska sedan granska leverantörerna utifrån uppställda krav. De leverantörer som uppfyller kraven ska Digg godkänna och sedan ingå avtal med om utförande av tjänsterna. Det kommer inte att ske något urval av leverantörer, utan samtliga aktörer som uppfyller de krav som ställts upp, får teckna avtal och erbjuda sina tjänster.

1.5 Offentliga aktörer kan använda sig av tjänsterna som erbjuds inom auktorisationssystem

Offentliga aktörer kan ingå avtal med Digg om att få använda tjänsterna i sin verksamhet. De två auktorisationssystemen har dock delvis olika regler för användningen av tjänsterna.

En statlig myndighet under regeringen som kräver elektronisk identifiering av enskilda för åtkomst till myndighetens digitala tjänster ska använda de tjänster för elektronisk identifiering som tillhandahålls av leverantörer i auktorisationssystem. Tjänsterna behöver dock inte användas av Inspektionen för strategiska produkter, Regeringskansliet, Säkerhetspolisen eller myndigheter som hör till Försvarsdepartementet.

Övriga offentliga aktörer kan nyttja tjänsterna för elektronisk identifiering och elektronisk underskrift.
Samtliga offentliga aktörer kan nyttja tjänsten inom auktorisationssystem för digital post

Genom auktorisationssystem ges också enskilda möjlighet att välja vilken leverantör som ska utföra tjänsterna i dennes kontakt med den offentliga aktören.

2 Diggs arbete med att ta fram ersättning till leverantörer och utforma förslaget till avgifter

Digg har i arbetet med att ta fram modell och nivåer för ersättning och avgifter tittat på och analyserat olika alternativa lösningar. Digg har valt att gå vidare med den avgifts- och ersättningsmodell samt avgiftsnivåer som bäst svarar mot de villkor som Digg samlat har att förhålla sig till, samt utifrån de synpunkter som har kommit in från offentliga aktörer och leverantörer under arbetets gång.

Digg har samverkat med expertmyndigheter, offentliga användare och leverantörer. Förväntningarna är höga hos samtliga aktörer och förutsättningarna är komplexa. All samverkan har därför varit värdefull för Digg i framtagandet av avgifts- och ersättningsmodellen samt tillhörande nivåer.

Synpunkterna från leverantörer och offentliga aktörer varierar utifrån förutsättningar och behov. Några exempel på synpunkter som Digg har haft att förhålla sig till och som har påverkat den samlade bedömningen är:

• Leverantörerna av digital post kommer att få betalt i och med införandet av auktorisationssystem för digital post. I dag får de ingen ersättning alls. Samtidigt finns förväntningar på hur stor ersättningsnivån bör vara.
• Stora användare argumenterar för att de i kraft av att de står för så stora volymer bör få en lägre transaktionskostnad än andra användare.
• Små, och/eller mindre digitaliserade användare, förväntar sig å andra sidan dra nytta av statens storlek.
• Ytterligare andra användare önskar en fast årlig avgift, till exempel utifrån storlek på befolkning.

I det här arbetet har Digg även hämtat kunskap från Norge, Finland och Danmark som arbetar med liknande frågeställningar.

2.1 Utgångspunkter för fastställande av ersättning till leverantörerna

Fast ersättning – Den fasta ersättningen är tänkt att stärka konkurrensen genom att ge framförallt nya och mindre aktörer en volymoberoende ersättning för att underlätta etablering. Utgångspunkten är att den fasta ersättningen ska bidra till en leverantörs grundläggande infrastrukturkostnad. Som utgångspunkt har årliga driftskostnader för den statliga digitala brevlådan Min Myndighetspost respektive bedömningar av årliga driftskostnader för statlig e-legitimation använts. Respektive kostnad har sedan justerats för offentlig sektors bedömda andel av den totala marknaden för respektive område. Därefter har en gemensam fast ersättning som är samma för e-legitimation och digital post slagits fast.

Transaktionsersättning – Den transaktionsersättning som fastställs tar sin utgångspunkt i en bedömning av rådande marknadsförhållanden. Skälet till att marknadsförhållanden använts och inte till exempel ett rent kostnadsresonemang, är att i möjligaste mån undvika snedvridande effekter som skulle kunna påverka leverantörernas övriga affärer på ett negativt sätt. Utgångspunkten i marknadsförhållanden bedöms också främja konkurrensen inom respektive område.

Anpassad transaktionsersättning utifrån Diggs administrativa uppgifter – I och med inrättandet av auktorisationssystem behöver Digg inrätta ett antal verksamhetsprocesser för att hantera ersättningar och avgifter. I den marknadsanpassade transaktionsavgiften som beskrivs ovan ingår den typen av kostnader. Den rörliga ersättningen till leverantörerna har därför justerats för en del av de kostnader som Digg i och med auktorisationssystem tar på sig genom att den administrativa kostnaden dras av från marknadsersättningen.

2.1.1 Fastställd ersättning till leverantörer och beräknade fasta kostnader

Kostnaderna för auktorisationssystem består av Diggs egna kostnader för uppbyggnad och förvaltning av auktorisationssystem samt ersättning till leverantörerna för utförda tjänster inom auktorisationssystem.

Ersättning till leverantörer inom digital post enligt Diggs inriktningsbeslut den 6 december 2024 (dnr 2024-6050):

• Rörlig ersättning: 0,59 kronor per tillgängliggjort digitalt meddelande.
• Fast ersättning: 2,5 miljoner kronor per kalenderår.
• Gräns från när rörlig ersättning utgår: 4 237 288 tillgängliggjorda digitala meddelanden per kalenderår.
• Gräns för att vara berättigad ersättning: 200 000 tillgängliggjorda digitala meddelanden per kalenderår.

Ersättning till leverantörer inom elektronisk identifiering enligt Diggs inriktningsbeslut den 6 december 2024:

• Rörlig ersättning: 0,08 kronor per genomförd digital legitimering, underskrift.
• Fast ersättning: 2,5 miljoner kronor per kalenderår.
• Ersättning för leverantörer som erbjuder anslutning via Sweden Connect: 2 miljoner kronor per kalenderår.
• Gräns från när rörlig ersättning utgår: 31 250 000 genomförda digitala legitimeringar, underskrifter, per kalenderår.
• Gräns för att vara berättigad ersättning: Ingen.

2.2 Digg ska ta ut avgifter för användande av tjänster inom auktorisationssystem

Myndigheten för digital förvaltning ska ta ut en avgift för användningen av tjänster inom auktorisationssystem. Myndigheten får även meddela de närmare föreskrifter som behövs för verkställigheten av uttaget av avgifterna och disponera avgiftsinkomsterna.

Avgiftens storlek ska enligt 5 § avgiftsförordningen (1992:191) beräknas så att de helt täcker verksamhetens kostnader (full kostnadstäckning).

Vid fastställande av avgifterna i de föreskrifter som nu föreslås ska gälla för nyttjande av tjänster inom auktorisationssystem har Digg därför utgått från att avgifterna som de offentliga aktörerna ska betala fullt ut ska täcka Diggs kostnader för uppbyggnad och förvaltning av auktorisationssystem samt ersättning till leverantörerna för utförda tjänster inom auktorisationssystem.

2.2.1 Utgångspunkter för fastställande av avgifter

Inkluderade tjänster - De avgifts- och ersättningsnivåer som ska utarbetas tar sin utgångspunkt i de tjänster som ingår i den första versionen av auktorisationssystem.

Avgiftsstruktur - Digg ska inte erbjuda en volymberoende avgift utan en och samma avgift per styck ska erbjudas användare som ansluter till auktorisationssystem oavsett storlek, utifrån likabehandlingsprincipen. Digg bedömer att det främjar ökad anslutning av mindre användare till auktorisationssystem.

Marginal för osäkerheter i avgiftsstruktur - Den avgift som Digg erbjuder användare ska ta höjd för osäkerheten i 1) fördelningen av Diggs fasta administrativa kostnader när de fördelas ut per transaktion, 2) fördelningen av de fasta ersättningar som är en del av ersättningsmodellen när de fördelas ut per transaktion och 3) den osäkerhet som finns i den prognosticerade anslutningen av offentliga aktörer till auktorisationssystem samt de transaktioner som de förväntas genomföra.

2.2.2 Föreslagna avgiftsnivåer

Intäkterna för auktorisationssystem består av avgifter för de utförda tjänsterna i Auktorisationssystem för elektronisk identifiering och Auktorisationssystem för digital post. Inom Auktorisationssystem för elektronisk identifiering erbjuds tjänster för: elektronisk identifiering och, elektronisk underskrift. Inom Auktorisationssystem för digital post erbjuds tjänsten Skicka meddelanden.

Avgifter för offentliga aktörer inom Auktorisationssystem för digital post för tjänsten Skicka meddelanden:

• Pris: 0,70 kronor per skickat meddelande som tillgängliggjorts för mottagaren.

Avgifter för offentliga aktörer inom Auktorisationssystem för elektronisk identifiering för tjänsterna elektronisk identifiering och elektronisk underskrift elektronisk identifiering:

• Pris: 0,11 kronor per genomförd digital identifiering.
• Pris: 0,11 kronor per genomförd elektronisk underskrift.

3 Konsekvensutredningens omfattning

En konsekvensutredning ska stå i proportion till förslagets eller beslutets omfattning och effekter.

Lagstiftaren har redan bestämt att auktorisationssystem för tjänster för elektronisk identifiering och digital post ska införas, och på vilket sätt det ska införas. Konsekvenser av att införa auktorisationssystem har utretts och beskrivs i regeringens proposition Auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och digital post, prop. 2023/24:6. Där beskrivs också konsekvenserna av att auktorisationssystemen ska finansieras via avgifter och att den förvaltande myndigheten (Digg) får disponera avgiftsinkomsterna. Vidare finns bestämmelser i avgiftsförordningen som anger att Digg får bestämma storleken på avgifterna i auktorisationssystem och att avgifterna ska beräknas så att de helt täcker verksamhetens kostnader (full kostnadstäckning).

Att fastställa en nivå på avgifterna i ett avgiftssystem för nyttjande av tjänster i auktorisationssystem styrs av två huvudsakliga parametrar. Leverantörernas krav på ersättning för tjänsterna och de offentliga aktörernas vilja att betala för tjänsterna. Utöver dessa två parametrar behöver Digg som mellanhand (tillhandahållande myndighet av auktorisationssystem) säkerställa att myndigheten inte drar på sig för stora risker avseende den egna kostnadstäckningen för de fasta kostnaderna i systemet.

Leverantörernas krav på ersättning och bestämmande av den sker genom samverkan med leverantörerna på den ena sidan och samverkan med offentliga aktörer på den andra sidan, där målet är att hitta en rimlig ersättningsnivå som gör det affärsmässigt attraktivt för leverantörer att ansluta sig och affärsmässigt attraktivt för de offentliga aktörerna att ansluta sig. Det syftar även till att ge de statliga aktörer som omfattas av obligatoriet avseende elektronisk identifiering en rimlig avgift för deras användning av tjänsterna inom auktorisationssystem. Processen för fastställande av ersättning till leverantörerna är redan genomförd och kommunicerad med parterna genom Diggs inriktningsbeslut den 6 december 2024. Ersättningsnivåerna kommer att ses över löpande (se avsnitt 9.4).

Eftersom ersättningsnivåerna och de fasta kostnaderna för administration av systemet ska balanseras av avgifternas storlek (till följd av principen om full kostnadstäckning enligt 5 § avgiftsförordningen) kommer avgifternas storlek att följa eventuella höjningar och/eller sänkningar av ersättningsnivåerna genom framtida ändringar i föreskrifterna, med hänsyn tagen till anslutningstakt och transaktionsvolymer.

Digg begränsar därför förevarande konsekvensutredning till konsekvenserna av nivån på de avgifter som Digg i föreskrifter föreslår ska gälla för de offentliga aktörer som använder sig av tjänster inom auktorisationssystem för elektronisk identifiering och för digital post. Digg utgår härvid från de ersättningsnivåer och fasta ersättningar som fastställts i Diggs inriktningsbeslut den 6 december 2024 samt beräknade fasta kostnader för uppbyggnad och förvaltning.

4 Det aktuella problemet och vilken förändring som eftersträvas

Digg har fattat ett inriktningsbeslut gällande avgifter och ersättning inom auktorisationssystem för elektronisk identifiering och digital post. Krav och villkor för auktorisationssystemen, inklusive ersättning till leverantörer, ska godkännas av EU-kommissionen. Besked från EU-kommissionen kommer i mars 2025.

Målet med de avgifter som Digg nu i föreskrifter föreslår ska gälla för de offentliga aktörer som använder sig av tjänster inom auktorisationssystem för elektronisk identifiering och för digital post är att de ska ge full kostnadstäckning för utgifterna i avgiftssystemet.

Den fastställda ersättningen till leverantörerna är det som i första hand styr och sätter ramarna för vilken avgift de offentliga aktörerna ska betala för respektive tjänst inom auktorisationssystem.

En annan viktig parameter i det sammanhanget är även i vilken takt de offentliga aktörerna ansluter sig och betalar avgift i avgiftssystemet.

Slutligen måste avgifterna utformas så att Digg får täckning för kostnaderna i utveckling och förvaltning av auktorisationssystemen. Avgiftssystemen är utformade så att sådan full täckning för Diggs utvecklings- och förvaltningskostnader beräknas nås år 2029.

4.1 Beräknad anslutningstakt av offentliga aktörer i Auktorisationssystem för elektronisk identifiering

Den här kategorin offentliga aktörer kan delas in i två grupper.

Den första utgörs av statliga myndigheter som omfattas av obligatoriet att ansluta sig till och använda tjänster inom Auktorisationssystemet för elektronisk identifiering och som idag är anslutna till de s.k. valfrihetssystemen. Gruppen står för ca 150 miljoner transaktioner per år. Anslutningstakten för den här gruppen är relativt säker och Digg ser det sannolikt att de transaktioner som görs i den här gruppen kommer att ingå i avgiftssystemet när det startar.

Den andra gruppen utgörs dels av statliga myndigheter som omfattas av obligatoriet, men som valt att upphandla hela eller delar av sina tjänster för elektronisk identifiering och elektronisk underskrift utanför de s.k. valfrihetssystemen. Gruppen innefattar även alla övriga offentliga aktörer som har möjlighet att ansluta till Auktorisationssystem för elektronisk identifiering och står uppskattningsvis sammantaget för ca 537 miljoner transaktioner per år. Anslutningstakten för den här gruppen är däremot mer osäker.

Digg har i sina prognoser för anslutningstakten räknat med följande anslutningsgrad för de två grupperna sammanslaget under en inledande fyraårsperiod utifrån det nuvarande totala antalet transaktioner om 687 miljoner transaktioner (enligt uppgifter från leverantörer), givet att dessa kommer öka med 10 procent per år under den angivna tidsperioden.

• År 2025: 100 miljoner transaktioner
• År 2026: 350 miljoner transaktioner
• År 2027: 525 miljoner transaktioner
• År 2028: 700 miljoner transaktioner

Förutsatt att den anslutningstakten och det prognostiserade antalet transaktioner kan hållas kommer en avgift om 11 öre per transaktion leda till full kostnadstäckning enligt 5 § avgiftsförordningen för Auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering. Blir anslutningsgraden och/eller antalet transaktioner lägre än Diggs prognos kan avgiftssystemet komma att bygga upp ett underskott. Blir anslutningsgraden och/eller antalet transaktioner högre än Diggs prognos kan det på motsvarande sätt uppstå ett överskott i avgiftssystemet.

I det här avseendet är det de kostnader som Digg har i form av utvecklings- och administrationskostnader, den fasta ersättningen till leverantörerna för anslutning via Sweden Connect och den delen av den fasta ersättningen där leverantör inte uppnår gränsen för rörlig ersättning som är av betydelse. I det fallet flera små aktörer skulle ansluta och ta del av de fasta ersättningarna får denna delen ökad betydelse beroende på om dessa små leverantörer uppnår gränsen för rörlig ersättning eller inte och om de tillhandahåller anslutning via Sweden Connect.

4.2 Anslutning aktörer för digital post

Det är idag Digg som tillhandahåller infrastrukturen för digital post. Leverantörer som är anslutna till infrastrukturen rapporterar regelbundet in statistik till Digg om hur många meddelanden som skickas inom infrastrukturen. Baserat på de uppgifter som Digg får in från leverantörer, samt utifrån den kännedom som Digg har om aktörerna inom infrastrukturen tar Digg fram prognoser för antalet skickade meddelanden under kommande år. Digg har mot den bakgrunden prognostiserat att 100 procent av de befintliga volymerna inom infrastrukturen för digital post går över till Auktorisationssystem för digital post. Det motsvarar följande prognos över antal meddelanden givet att dessa kommer öka med 10 procent per år under den angivna tidsperioden.

• 2025: 120 miljoner försändelser
• 2026: 132 miljoner försändelser
• 2027: 145miljoner försändelser
• 2028: 159miljoner försändelser
• 2029: 175miljoner försändelser

Förutsatt att den anslutningstakten och prognostiserade volymer kan hållas kommer en avgift om 70 öre per meddelande leda till full kostnadstäckning enligt 5 § avgiftsförordningen för Auktorisationssystem i fråga om tjänster för digital post. Blir anslutningsgraden och/eller antal meddelanden lägre än Diggs prognos kan avgiftssystemet komma att bygga upp ett underskott. Blir anslutningsgraden och/eller antalet meddelanden högre än Diggs prognos kan på motsvarande sätt uppstå ett överskott i avgiftssystemet. I sammanhanget kan nämnas att Digg i sin prognos inte tagit höjd för införandet av det obligatorium som föreslås av den statliga Utredningen om digital post i slutbetänkandet Digital myndighetspost, SOU 2024:47. Om de förslag som föreslås av utredningen genomförs kommer Digg behöva justera sin prognos. Förslaget kan antas leda till en större ökning av meddelandevolymerna och antalet anslutna offentliga aktörer.

I det fallet flera små leverantörer skulle ansluta och ta del av den fasta ersättningen får den delen större betydelse beroende på om dessa små leverantörer uppnår gränsen för rörlig ersättning eller inte.

5 De olika alternativen som finns för att uppnå full kostnadstäckning och de fördelar respektive nackdelar som bedöms finnas med dessa

I normalfallet ska en myndighet beskriva det s.k. nollalternativet (i förevarande fall att det inte fastställs några avgifter) i en konsekvensutredning som denna. Till följd av föreskriftens innehåll och underliggande gällande författningar är det av uppenbara skäl inte aktuellt med något nollalternativ i den här konsekvensutredningen. Digg redogör därför endast för de två möjliga alternativen som nu är aktuella, dvs att fastställa en högre avgift än den föreslagna eller att fastställa en lägre avgift än den föreslagna.

5.1 Fastställa en lägre avgift än den föreslagna

Enligt 5 § avgiftsförordningen ska Digg tillse att full kostnadstäckning uppnås i avgiftssystemen. I det fallet en lägre avgift fastställs riskerar Digg att avgiftssystemen blir underfinansierade och att Digg då kortsiktigt behöver tillskjuta egna medel till avgiftssystemet för att täcka det underskottet. Med ett sådant utfall behöver Digg att beräkna fram nya högre avgiftsnivåer enligt förnyade prognoser för anslutningsgrad och storleken på de fasta utgifterna och fastställa dessa så att kravet på full kostnadstäckning i 5 § avgiftsförordningen uppfyllas.

En fördel med lägre avgift och bibehållna ersättningsnivåer är att en lägre avgift kan påskynda anslutningstakten av offentliga aktörer av affärsmässiga anledningar.

En nackdel är att Diggs likviditet i avgiftssystemen kan bli belastade med höga kostnader för utnyttjade räntekontokredit i de fall prognoserna om anslutningstakt, antalet transaktioner eller försändelse, antalet anslutna små aktörer m.m. visar sig vara felaktiga i negativ mening.

5.2 Fastställa en högre avgift än den föreslagna

Enligt 5 § avgiftsförordningen ska Digg tillse att full kostnadstäckning uppnås i avgiftssystemen. I det fallet en högre avgift fastställs riskerar Digg att avgiftssystemen blir överfinansierade. Med ett sådant utfall behöver Digg beräkna fram nya lägre avgiftsnivåer enligt förnyade prognoser för anslutningsgrad och storleken på de fasta utgifterna och fastställa dessa så att kravet på full kostnadstäckning i 5 § avgiftsförordningen uppfyllas.

En fördel med högre avgift och bibehållna ersättningsnivåer är att en högre avgift ger Digg en mindre riskfylld likviditetssituation i avgiftssystemen och därmed även minskad risk avseende kostnader för utnyttjande av räntekontokredit.

En nackdel med högre avgift och bibehållna ersättningsnivåer är att en högre avgift kan fördröja anslutningstakten för offentliga aktörer av affärsmässiga anledningar.

6 Det alternativ som bedöms lämpligast och av vilka skäl

Enligt 5 § avgiftsförordningen ska Digg tillse att full kostnadstäckning uppnås i avgiftssystemen. Förenklat kan sägas att skillnaden mellan leverantörskostnaden och avgiftsintäkten per transaktion ska täcka de fasta kostnaderna som finns i avgiftssystemen. Diggs framtagna prognoser för anslutningstakt, volymer m.m. som styr det kommande utfallet på rätt avgiftsnivå har legat till grund för de nu föreslagna avgiftsnivåerna. Det optimala utfallet för avgiftsnivåerna är att systemet går +/-0 och att Diggs prognoser visar sig stämma.

Vid en samlad bedömning och med avvaktande av remissvaren över den nu föreslagna föreskriften samt denna konsekvensutredning vidhåller Digg tills vidare avgiftsförslagen från inriktningsbeslutet.

7 Bemyndigandet som Diggs beslutanderätt grundar sig på

Auktorisationssystem för tjänster för elektronisk identifiering och för digital post regleras genom

• lag (2023:704) om auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och för digital post, och
• förordning (2023:709) om auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och för digital post.

Enligt 7 § förordningen om auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och för digital post ska Digg ta ut en avgift för användningen av tjänster inom ett auktorisationssystem.

Enligt andra stycket samma paragraf får Digg meddela de närmare föreskrifter som behövs för verkställigheten av uttaget av avgifterna och disponera avgiftsinkomsterna.

8 Den föreslagna föreskriften

Föreskriften om avgifter för användning av tjänster inom auktorisationssystem för elektronisk identifiering och digital post föreslås utformas enligt följande.

Föreskriftens innehåll

1 § Denna föreskrift innehåller bestämmelser om uttag av avgifter för användning av tjänster inom auktorisationssystem för elektronisk identifiering och för digital post.

Uttag av avgifter

2 § Offentlig aktör som anslutit sig till auktorisationssystem och som använder de tjänster som ingår i dessa ska betala sådan avgift som avses i 7 § förordningen om auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och för digital post.

3 § Följande avgifter gäller för användning av tjänster inom Auktorisationssystem för elektronisk identifiering.

• Avgiften är 0,11 kronor exklusive moms per genomförd elektronisk identifiering.
• Avgiften är 0,11 kronor exklusive moms per genomförd elektronisk underskrift.

4 § Följande avgift gäller för användning av tjänster inom Auktorisationssystem för digital post.

• Avgiften för tjänsten Skicka meddelanden är 0,7 kronor exklusive moms per skickat meddelande som tillgängliggjorts för mottagaren.

Dessa föreskrifter träder i kraft den X maj 2025.

9 Analys

9.1 Beskrivning och beräkningar av regleringens kostnader och intäkter för staten, kommuner, regioner, företag och andra enskilda

Digg bedömer att föreskriften om avgiftsnivåerna i auktorisationssystem inte har någon ekonomisk påverkan för varken staten, övrig offentlig sektor, företag eller enskilda. Avgiftsnivåerna i sig inom ett avgiftssystem syftar enbart till att det ska uppnås full kostnadstäckning i systemet. (Se även avsnitt 3). Det är regeringens och riksdagens beslut att inrätta auktorisationssystem med avgiftsfinansiering som styr den ekonomiska yttre påverkan som sker. De ekonomiska konsekvenserna för staten, övrig offentlig sektor, företag och enskilda finns beskrivet i regeringens proposition Auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och digital post, prop. 2023/24:6.

9.2 Redogörelse för vilka åtgärder som har vidtagits för att förslaget inte ska medföra mer långtgående kostnader eller begränsningar än vad som bedöms vara nödvändigt för att uppnå dess syfte

Enligt 5 § i lagen om auktorisationssystem ska Digg följa principerna om öppenhet, ömsesidigt erkännande och proportionalitet när Digg tillhandahåller auktorisationssystem. Det innebär att de principerna också ska gälla när Digg tar fram avgiftsnivåer inom auktorisationssystem. Digg har därför noggrant övervägt de avgifter som tagits fram och strävat efter att dessa ska vara ömsesidigt godtagbara och proportionerliga. Vid utformningen av avgifterna har Digg valt att utgå från de redan befintliga marknaderna och förutsättningarna för respektive bransch.

9.3 Bedömning av om särskild hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser

Det är angeläget att Digg inrättar auktorisationssystem så snart som möjligt. De avgifter som ska gälla för användning av tjänster för elektronisk identifiering och digital post är centrala i det avseendet. Det är därför angeläget att föreskrifterna träder i kraft så snart som möjligt. Mot bakgrund härav föreslår Digg att föreskriften träder i kraft den 5 maj 2025.

I Diggs arbete med att införa auktorisationssystem kommer Digg informera om auktorisationssystem och därmed också vilka avgifter för offentliga aktörer och ersättningar till leverantörer som gäller inom avgiftssystemet. Informationen kommer att lämnas på flera sätt, bland annat genom på Diggs webbplats och genom riktade insatser anpassade efter olika aktörer.

Arbetet med att informera aktörer har redan inletts och Digg informerar löpande om arbetet på sin webbplats.

9.4 Beskrivning av hur och när konsekvenserna av förslaget kan utvärderas

De avgifts- och ersättningsnivåer som beslutas och som kommer att gälla när auktorisationssystem etableras, kan ge upphov till ett antal konsekvenser som behöver bevakas, värderas och tas hänsyn till:

• Nivån på den fasta ersättningen är satt med utgångspunkt i att den ska bidra till ökad konkurrens. Det är i dagsläget svårt att avgöra i vilken mån den föreslagna nivån faktiskt kommer bidra till det. Digg bör efter etablering av auktorisationssystem utvärdera om nivån på den fasta avgiften uppfyller sitt syfte.
• Den användaravgift som sätts ska ta höjd för risk kopplad till Diggs administrativa kostnader. Risken är i sin tur beroende av ett antal svårförutsägbara faktorer, bland annat anslutning till auktorisationssystem, användande av tjänsterna, eventuella undantag/ dispenser från obligatoriet, med mera. För det fall den gjorda bedömningen avviker från den faktiska utvecklingen, bör Digg ha beredskap att justera avgifter även inom den tänkta treårsperioden för att till exempel undvika negativa likviditetseffekter.
• Ersättnings- och avgiftsnivåer avser de tjänster som erbjuds i den första versionen av auktorisationssystem. Redan nu finns önskemål att utöka erbjudandet med ytterligare tjänster eller varianter på de tjänster som kommer erbjudas. Digg bör därför i samband med lanseringen också initiera en analys av hur ett utökat erbjudande ska organiseras vilka nivåer och principer som ska gälla samt hur de ska beräknas.

Hur systemen i sin helhet kommer att fungera och vilka effekterna blir av ersättningsmodellen och -nivåerna är svårt att bedöma i dagsläget. Det blir därför viktigt att i dialog med offentliga aktörer och leverantörer löpande följa upp konsekvenserna av införda nivåer för avgifter och ersättningar på ett strukturerat sätt. Det bör göras tillsammans med leverantörer och offentliga aktörer och med tydligt kommunicerade avstämningspunkter en bestämd tid efter lansering av auktorisationssystem. Digg utarbetar för närvarande därför en plan för att löpande kunna utvärdera modellen med möjlighet till justeringar.

9.5 Bedömning av om förslaget överensstämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen

Digg bedömer att de förslag till avgifter som nu föreslås är förenliga med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU.

Fotnoter

• Med elektronisk identifiering avses detsamma som i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG (se 3 § första stycket lagen om auktorisationssystem).
• Med digital post avses elektroniska försändelser som skickas från en offentlig aktör till en enskild genom den myndighetsgemensamma infrastrukturen för digital post (se 3 § andra stycket lagen om auktorisationssystem).
• För en närmare beskrivning av auktorisationssystems förhållande till offentlig upphandling hänvisas till skäl 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG.
• För en definition av vilka aktörer som omfattas av begreppet offentlig aktör hänvisas till 4 § lagen om auktorisationssystem.
  
• Generella hänvisnigar till förordning (2023:709) om auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och för digital post.