5 Nyttoanalys

Byggblock intygshantering har potential att skapa både kvantifierbara och svårkvantifierbara nyttor. Dem kvantifierbara nyttorna förväntas främst vara i form av tidsbesparingar som följd av minskad arbetsbelastning samt effektivare processer för att utfärda intyg. Dessutom förväntas antalet intyg som skickas via post kunna minskas vilket medför ytterligare kostnadsbesparingar för intygsutfärdare inom offentlig förvaltning. Byggblockets arbete kommer även medföra svårkvantifierbara nyttor som höjd kvalité ur ett säkerhet- och leveransperspektiv, ökad kunskapsdelning bland intygsutfärdare, harmonisera intygshanteringsprocesser samt underlätta samverkan inom offentlig förvaltning.

Vi uppskattar att byggblock intygshantering har en potential att skapa samhällsekonomiska nyttor genom att möjliggöra för intygsutfärdare att utfärda verifierbara bärbara intyg. Begreppet ”bärbara” innefattar både fysiska intyg som individen kan bära med sig och digitalt bärbara intyg som kan förvaras i en digital enhet, t.ex. en mobiltelefon. Genom att kunna verifiera äktheten av dessa intyg skapas även en ökad kvalité samt tillit för digitala intyg inom den offentliga förvaltningen.

Byggblock intygshantering riktar sig främst mot utfärdare av intyg inom den offentliga sektorn där behovet för utställande av verifierbara intyg samt där behov för säkra leveranser och utlämning av intyg finns. Detta skapar även nyttor för Sveriges medborgare då det underlättar och förenklar deras hanteringen av sina intyg.

På lång sikt när byggblocket är etablerat kan det även skapa ekonomiska nyttor i form av kostnadsbesparingar. Lösningen för covidbevis innebar att utfärdandet av ett digitalt covidbevis kostade 166,56 kronor mindre per digitalt utfärdat bevis jämfört med fysiska covidbevis. Lösningen för covidbevis medförde då en besparing på 2,7 miljarder kronor. Vidare estimerar Transportstyrelsen en besparing på 143 miljoner kronor vid ett avvecklande av det fysiska körkortet för berörda myndigheter. Varje år utfärdas det cirka 2 miljoner läkarintyg i Sverige. Om man endast beaktar personalkostnader som uppstår för den tid som läkare lägger för att utfärdade dessa intyg uppskattas den till 2 miljarder kronor. Utöver de ekonomiska nyttor som kan förväntas i samband med fler digitala intyg medförs även kvalité och effektivitetsvinster, mindre arbetsbelastning för utfärdare av intyg samt kortare ledtider för utfärdsprocessen, en nytta som även tillfaller landets medborgare.

Byggblocket ämnar ta fram ett ramverk, bland annat innehållande beskrivningar och rekommendationer för intygsprocesser för att utfärda, utlämna och verifiera intyg. Nyttorna med ramverket gynnar inte minst mindre myndigheter och kommuner som kommer kunna nyttja det för att söka upp och återanvända modeller och lösningar för intygshantering. Nyttor som kunskapsdelning samt tids- och kostnadsbesparingar kan komma att förväntas i samband med detta. Ramverket kommer även bidra med rekommendationer för säkra leveranser och utlämnanden av intyg som innehåller känslig information. Nyttor som hur både intyg kan levereras digitalt samt via post utan att bli en belastning för utfärdaren förväntas då realiseras.

Enligt byggblock Digital Post är utskickskostnaden för att skicka digital post lägre än att skicka analog post. Ytterligare besparingar och nyttor görs i minskade transporter, snabbare och säkrare utskick, minskad miljöbelastning samt att mottagaren får sin post samlad och tillgänglig varhelst hen är i världen. Digg beräknar en leveransbesparing på minst tre kronor per försändelse om intyg skickas digitalt i stället för att skickas med fysisk post.

Vid samhällskritiska scenarios så som bioterrorism, naturkatastrofer, krig eller nya pandemier anser byggblocket att det bör finnas en strategi för intygshantering. Byggblocket föreslår att en beredskapsprocess för intygshantering tas fram tillsammans med ansvarig och inblandade myndighet för respektive berörd beredskapssektor. Detta för att skapa förutsättningar för myndigheter att snabbt kunna vidareutveckla eller nyutveckla en lösning som tillgodoser situationens rådande förutsättningar och behov. Detta medför stora tidsbesparingar samt medförande kostnadsbesparingar under situationer som med största sannolikhet präglas av extrem tidspress. Dessa nyttor förväntas även tillfalla hela Sverige och alla dess medborgare som gynnas av att Sverige är bättre förberedd för kommande akuta och samhällskritiska händelser.

Nyttor som tids- och kostnadseffektiviseringar estimeras främst tillfalla utfärdare av intyg inom offentlig förvaltning samt aktörer som har behov av att verifiera intyg. Men även medborgare gynnas av att tidseffektivisera intygshanteringsprocesser med kortare ledtider.

På sikt finns behovet av att sänka tröskeln för aktörer att ansluta sig till EU-plånbokens ekosystem (EUDIW) som förväntas lanseras år 2025/2026. EU-plånbokens ekosystem kommer vara komplex och svår att förstå sig på, inte minst för mindre aktörer inom den offentlig sektor med begränsade IT-resurser. Exakt vad stödet kommer innebära kvarstår att fastställa då toolboxarbetet med EU-plånboken är i ett tidigt skede och utförs parallellt med byggblocket. På en övergripande nivå ämnar byggblocket skapa förvaltningsgemensamma tjänster som hjälper offentlig förvaltning att utfärda, validera samt revokera intyg enligt ett format som stödjer kraven i eIDAS 2.0 förslaget. Det kommer dels innebära tids- och kostnadsbesparing för offentlig förvaltning, men kanske främst att det förenklar anslutning till EU-plånbokens ekosystem och harmoniserar intygshantering på en nationell nivå. Detta innebär en ökad nytta av att fler använder EU-plånboken. Dessa nyttor kommer i högsta grad även tillfalla landets medborgare som får större kontroll över sin personliga data då intyg hanteras inom ekosystemet för EU-plånboken som även tar mer hänsyn till individens integritet jämfört med tidigare lösningar för intygshantering.

Byggblocket som en helhet förväntas även främja digital inkludering i samhället genom att uppmuntra och förenkla för individer att inkludera sig digitalt. Ett exempel på detta var att antalet användare av digitala brevlådor ökade markant under pandemin till följd av att man kunde få covidbevis digitalt via den kanalen. Även intygutlämnanden förenklas genom att tillgodose utfärdare av intyg med både infrastrukturen för att utfärda intyg digitalt samt alternativa tillvägagångssätt då digitalt utlämnande inte är möjligt.

Estimerade kostnader för att realisera nyttorna presenteras längre ner i detta dokument under ”10 Finansieringsanalys”.