Öppna datadirektivet
Direktivet om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn syftar till att främja vidareutnyttjande av offentlig sektors data för att öka transparens och innovation. Det strävar efter att stärka den socioekonomiska potentialen av offentlig information. Direktivet implementeras i Sverige genom öppna datalagen.
Om öppna datadirektivet
Vad handlar direktivet om?
- Regler för vidareutnyttjande av data från offentliga myndigheter och företag.
- Främjande av dynamiska data och öppna format.
- Åtgärder för att underlätta tillgång till och spridning av offentligt finansierade forskningsdata.
I en genomförandeförordning till direktivet listas kategorier och datamängder som anses särskilt värdefulla och ska uppfylla särskilda krav, till exempel kring maskinläsbarhet och avgiftsfrihet. Den första omgången av datamängder är geospatiala data, jordobservation och miljö, meteorologiska data, statistik, företag och företagsägande samt rörlighet. Ytterligare kategorier och datamängder förväntas läggas till över tid.
Vilka påverkas av direktivet?
Direktivet riktar sig till offentliga myndigheter, offentliga företag och användare av offentlig sektors data. Det inkluderar även små och medelstora företag som kan dra nytta av öppna data.
När börjar direktivet gälla?
Direktivet skulle införlivas i nationell lagstiftning senast den 17 juli 2021 och blev tillämpbart från samma datum. Öppna datadirektivet är implementerat i svensk rätt genom Lag (2022:818) om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data (öppna datalagen).
Finns det några sanktioner?
Sanktioner kan tillämpas om offentliga myndigheter eller företag inte följer reglerna om vidareutnyttjande eller avgiftsfri tillgänglighet av värdefulla dataset. Sanktionerna kan riktas mot aktörer som bryter mot principen om icke-diskriminering.
Ditt svar hjälper oss att förbättra sidan
Senast uppdaterad: