Svenskt ramverk för digital samverkan
För att offentlig sektor ska kunna ta tillvara digitaliseringens möjligheter behöver vi stärka vår förmåga att fungera effektivt tillsammans. Det svenska ramverket för digital samverkan ska vara ett stöd för alla offentliga och offentligt finansierade organisationer att navigera i samma riktning och därigenom kunna utbyta information på ett effektivt sätt.
Digitaliseringen är den mest samhällsomvälvande processen sedan industrialiseringen. Den innebär helt nya förutsättningar, behov och villkor för individ och samhälle, för företag och offentlig sektor, för arbetsliv och utbildning och för civilsamhället.
För att Sverige ska bli bäst i världen på att ta tillvara digitaliseringens möjligheter behöver hela det offentliga Sverige gå i takt och ha arbetssätt och tekniker som tar tillvara på den innovationskraft som finns hos företag och andra externa aktörer. Digital samverkan är förmågan hos organisationer att interagera i en gemensam riktning mot ömsesidigt fördelaktiga och överenskomna gemensamma mål. I dag är det komplicerat för organisationer och enskilda initiativ att fatta beslut och agera på ett sätt som bidrar till en gemensam riktning för samtliga aktörer.
På EU-nivå finns det europeiska ramverket för interoperabilitet (European Interoperability Framework, EIF) som syftar till att öka offentliga organisationers förmåga att möta det ökande antalet initiativ, förordningar och direktiv som lanseras på EU-nivå i gemensamma frågor.
För att underlätta för svenska organisationer att fungera effektivt tillsammans – såväl nationellt som inom EU – tar det svenska ramverket för digital samverkan sin utgångspunkt i den nya versionen av EIF. I det svenska ramverket för digital samverkan, som ersätter principerna i Vägledande principer för digital samverkan, är EIF inarbetad och anpassad till svenska förhållanden och förutsättningar
Syfte
Det svenska ramverket för digital samverkan syftar till att stödja offentliga organisationer att digitalt samverka och fungera effektivt tillsammans, till nytta för privatpersoner, företag och samhället i stort.
En utbredd och enhetlig tillämpning av ramverket kan även få positiva effekter för andra aktörer, utanför den offentliga sektorn. Ökad transparens om offentliga organisationers riktning kan skapa förutsättningar för ett ekosystem där offentliga organisationer kan samarbeta, såväl med varandra som med företag och privatpersoner, vilket främjar innovation och en inre digital marknad.
Utgångspunkter
Digitaliseringsområdet är under ständig och snabb förändring och utveckling. Det behövs en stabil grund att utgå ifrån för att offentliga organisationer ska kunna hantera såväl egna initiativ som de som kommer nationellt och från EU.
En svensk nationell ansats
Offentliga organisationers förmåga till samverkan i digitaliseringsarbetet behöver ha flexibilitet att kunna möta en föränderlig omvärld på nationell och internationell nivå. Ramverket utgår från det europeiska ramverket för interoperabilitet, med en anpassning till svenska förutsättningar. Innehållet och strukturen för det europeiska ram-verket skapar goda förutsättningar för att offentliga organisationer ska fungera bättre tillsammans, men också att Sveriges offentliga sektor ska kunna fungera effektivt med andra aktörer inom EU. EU står redan i dag för ett stort antal initiativ som påverkar digitaliseringsarbetet i Sverige. Framöver kommer alla EU:s initiativ – oavsett sektor – att utgå från EIF. Mot den bakgrunden är det rimligt att det svenska ramverket för digital samverkan tar sin utgångspunkt i det europeiska ramverket.
Nationellt perspektiv
Det svenska ramverket för digital samverkan har en nationell ansats. Med det avses att ramverket:
- Är sektorsoberoende och kan appliceras på hela den offentliga sektorn.
- Beaktar de nationella utgångspunkter som är gemensamma för offentliga aktörer, bland annat regeringens strategier på området och andra generella styrdokument.
- Är en nationell anpassning av det europeiska ramverket för interoperabilitet, samt beaktar de ställningstaganden som Sverige förbundit sig att följa. Den nationella anpassningen är helt i linje med EIF som förespråkar att medlemsstaterna tar fram nationella interoperabilitetsramverk som skräddarsys och utökas så att nationella särdrag beaktas.
Ramverket i sitt sammanhang
Det svenska ramverket för digital samverkan omsätter nationella och internationella styrdokument till en gemensam produkt för alla offentliga organisationer i Sverige. Ramverket definierar grundläggande principer till stöd för en gemensam riktning för digitaliseringsarbetet. Utifrån principerna definieras rekommendationer för vad alla offentliga organisationer behöver göra för att kunna samverka på ett effektivt sätt. I ett nästa steg behöver ett förutsättningsskapande stöd knytas till ramverket. Det kan till exempel vara vägledningar för metodik, förtydliganden och preciseringar om hur principer ska tolkas samt hur rekommendationer ska genomföras.
Ramverk i sitt sammanhang.
Offentliga organisationer som målgrupp
Målgruppen för detta ramverk är alla offentliga organisationer, såväl organisationer på statlig, kommunal och regional nivå som till sektorsspecifika organisationer. Ambitionen är att ramverket ska bli nationellt och utgöra underlag för att alla offentliga organisationer ska kunna samverka på ett effektivt sätt. Ramverket riktar sig även till privata utförare av offentlig verksamhet då en betydande andel av offentlig verksamhet, inte minst på kommunal nivå, utförs av privata utförare.
Digitaliseringsarbete är verksamhetsutvecklingsarbete och behöver, likt frågor om miljö, tillgänglighet och jämställdhet, vara en integrerad del av offentliga organisationers arbete. Ramverkets primära målgrupp är därför de som arbetar med styrning och ledning i offentliga organisationer. Offentliga organisationers ledningar behöver känna till ramverket och säkerställa att organisationen beaktar innehållet i organisationens digitaliseringsarbete. Till exempel kan ramverket vara ett stöd i offentliga organisationers utformning av egna digitaliseringsstrategier. Ramverket behöver även användas av andra ledningsfunktioner som har helhetsperspektivet för organisationen, däribland koncernarkitekter (enterprise architects) samt planerings- och uppföljningsfunktioner. Ramverket kan även vara intressant för dem som har en mer operativ funktion inom organisationen, så som jurister, lösningsarkitekter, portföljansvariga, verksamhetsutvecklare, projektledare och arkivarier.
Nationellt ramverk + sektorsspecifika ramverk = sant
Utöver det svenska ramverket för digital samverkan behöver offentliga organisationer i regel även förhålla sig till sektorsspecifika principer och/eller ramverk. I praktiken kan en enskild organisation ha behov av preciserade principer som appliceras inom det egna området. Tanken är dock att det svenska ramverket för digital samverkan ska vara den gemensamma nämnaren för alla offentliga organisationer – oavsett sektor – och därigenom underlätta digital samverkan och att offentliga aktörer kan fungera effektivt tillsammans.
Struktur – principer och rekommendationer
Inom detta ramverk definieras grundläggande principer samt rekommendationer för hur offentliga organisationer bör förhålla sig till de grundläggande principerna. En förhoppning är att denna struktur skapar förutsättningar för överblick, spårbarhet, flexibilitet, återbruk och en medveten förändring där offentliga organisationer stärker förmågan att samverka för att digitaliseringsarbetet ska få större utväxling.
Struktur för principer, rekommendationer och områden.
Principer och rekommendationer
Grundläggande principerna:
- utgör viktiga principer för att offentliga organisationer ska kunna samverka på ett effektivt sätt
- har en lång livscykel.
Till principer för digital samverkan
Rekommendationerna:
- är formulerade som uppmaningar
- riktas till alla offentliga organisationer inklusive privata utförare av offentliga tjänster
- utgår från områdena Juridiskt perspektiv, Digitala möten, Verksamhetsperspektivet, Informationsperspektivet, Tekniskt perspektiv, Säkerhet och integritet samt Styrning och ledning
- har en kortare livscykel och revideras minst årligen.
Ditt svar hjälper oss att förbättra sidan
Senast uppdaterad: