Slutrapport: Uppdrag att främja offentlig förvaltnings förmåga att använda artificiell intelligens

Artificiell intelligens (AI) är ett område med stor potential att förbättra samhället. Tidigare utredningar har visat att den beräknade nyttan av AI inom offentlig förvaltning uppgår till 140 miljarder årligen. Regeringen anser att det är viktigt att lösningar och verktyg som utvecklas inom offentlig förvaltning kommer till nytta inom hela den offentliga förvaltningen. Mot denna bakgrund gav regeringen i juni 2021 Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Digg och Skatteverket i uppdrag att främja offentlig förvaltnings användning av AI.

Artificiell intelligens (AI) är ett område med stor potential att förbättra samhället. Tidigare utredningar har visat att den beräknade nyttan av AI inom offentlig förvaltning uppgår till 140 miljarder årligen. Nyttan beräknas i form av högre produktivitet, ökade intäkter och minskade utbetalningar. AI används redan i dag i allt större utsträckning och nya AI-baserade tjänster har nyligen blivit världsnyheter utifrån deras förmågor att stötta människor i att skapa konst, utveckla kod eller ta fram utbildningsmaterial oerhört snabbt.

Regeringen anser att det är viktigt att lösningar och verktyg som utvecklas inom offentlig förvaltning kommer till nytta inom hela den offentliga förvaltningen. Mot denna bakgrund beslutade regeringen i juni 2021 att ge Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Digg och Skatteverket (myndigheterna) i uppdrag att främja offentlig förvaltnings användning av AI.

Denna rapport är återrapporteringen av uppdraget.

Deltagande myndigheter i detta uppdrag – det Nationella AI-uppdraget – har god AI-kompetens och erfarenheter från eget AI-arbete och initiativ. Vi ser redan idag att AI skapar tydliga nyttor inom enstaka förvaltningar samtidigt är det en bråkdel av den potentialen AI skulle ha för hela den offentliga förvaltningen. Vi ser att det saknas en övergripande samordning vilket gör att mycket dubbelarbete sker, att goda resultat inte sprids och att möjliga nyttor, skaldriftsfördelar med mera inte uppnås. I arbetet med uppdraget har det framkommit att det inom offentlig förvaltning finns en stor efterfrågan på allomfattande och konkret stöd i att ta fram AI-lösningar, säkra tekniska miljöer, att utveckla AI-tjänster i samt guidning och vägledningsmaterial. Detta gäller särskilt för mindre aktörer inom offentlig förvaltning som riskerar att helt eller delvis stå utan möjligheter att bidra till att uppnå nyttorna. Utan åtgärder är det vår uppfattning att skillnader mellan aktörer inom offentlig förvaltning kommer att öka eftersom AI ger stora fördelar för de som kan använda och utveckla AI.

Under våren 2023 är Sverige ordförande i Europeiska unionens råd. Samtidigt förhandlas AI-förordningen som förväntas få stor påverkan på användningen av AI inom EU. Vår uppfattning är att svensk offentlig förvaltning som helhet kommer att bli kraftigt begränsade i sin möjlighet att använda AI om inte det finns en tydlig styrning och samordning för att förbereda offentlig förvaltning på den kommande förordningen.

I Sverige sker stora satsningar på forskning på AI inom näringslivet men liknande initiativ saknas inom offentlig förvaltning. Svensk offentlig förvaltning står på en stark grund men ska Sverige nå målet för AI-inriktningen och målen för digitaliseringspolitiken behöver regeringen investera för att vinster och nyttor ska nås.

Arbetet i uppdraget har resulterat i följande konkreta resultat:

  • En samarbetsplattform där leveranserna från AI-uppdraget levereras; en AI-guide, förtroendemodell och information om relevanta AI-projekt. Resultaten har tillgängliggjorts publikt https://offentligai.se för att uppmuntra till lärande, delande och vidareutnyttjande inom offentlig förvaltning, akademi och näringsliv.
  • Två AI-byggblock (en översättnings- och transkriberingstjänst) som enligt planen ska tillgängliggöras i Ena-strukturen.
  • Ett policylabb tillsammans med deltagande myndigheterna, Combient AB och RISE Research Institutes of Sweden AB med syftet att undersöka hur kommande AI-förordning kan påverka AI-arbetet i praktiken.
  • Behovsanalyser som visar på ett tydligt behov av en förvaltningsgemensam insats för att tillgängliggöra en AI-infrastruktur för alla offentliga aktörer i Sverige.

Dessa åtgärder är dock inte tillräckliga för att uppnå regeringens mål och för att främja AI inom offentlig förvaltning och kunna realisera de nyttor som finns med AI. Vi behöver göra mer. Därför rekommenderas i denna rapport ett fortsatt arbete i ett nytt regeringsuppdrag för att gå vidare med följande åtgärder:

- Ett fortsatt arbete för att tillgängliggöra en AI-infrastruktur som möjliggör utveckling av AI-drivna tjänster för alla aktörer inom offentlig förvaltning. Det blir möjligt för alla att på ett jämlikt sätt ute i landet och i de i olika sektorerna experimentera och ta fram AI-lösningar med öppna eller egna data. En sådan infrastruktur innebär att fler aktörer inom offentlig förvaltning kan realisera AI-potentialen till en låg kostnad och i en säker och beprövad miljö. Detta inkluderar utredande aktiviteter för att säkerställa rätt nivå gällande bl.a. informationssäkerhet och vissa juridiska frågor. Vi ser behovet av säkra it-miljöer för svenska aktörer att verka i.

- Fortsatt utveckling av plattformen offentligai.se inklusive AI-guide, samling av exempel på användning av AI och öppen källkod och standardiserade dataset för AI.

- Vidareutveckling av förtroendemodellen för att bibehålla eller öka förtroendet för användningen av AI inom offentlig förvaltning inklusive utredning om förtroendemodellen i någon utsträckning ska vara tvingande att använda för offentlig sektor.

- Genomförande av policylabb för att förbereda för AI-förordningen.

Den sammanlagda kostnaden för detta är cirka 25 miljoner årligen till 2026 då uppdraget föreslås avslutas.

Fler myndigheter har uttryckt intresse att delta i en eventuell fortsättning och bör involveras i det fortsatta arbetet. Genom gemensamt arbete och tydliga satsningar på AI kan svenska invånare och företag få stora nyttor av AI. Bara genom att arbeta med policylabb i förberedelse för AI-förordningen bedömer vi att offentlig sektor kan spara 40 miljoner kronor. Kan offentlig förvaltning också gemensamt utveckla och tillgängliggöra en förvaltningsgemensam AI-infrastruktur som dessutom är tillgänglig för alla, istället för ett fåtal, sparar offentlig sektor enligt vårt räkneexempel 250 miljoner kronor eller mer.

Det finns stor potential att använda AI, den stora risken är att satsningarna uteblir och att svensk offentlig förvaltning hamnar längre efter vilket riskerar svensk välfärd och säkerhet.

Hjälpte denna information dig?

Ditt svar hjälper oss att förbättra sidan

Publicerad: