Ett fritidskort för barn och unga – en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra (Ds 2024:16)

DND: S2024/01352

Sammanfattning

Digg tillstyrker utredningens förslag.

Generella synpunkter

Digg vill påminna om att uppskattningsvis en miljon människor i Sverige befinner sig i ett digitalt utanförskap genom att de saknar en e-legitimation. Digitala tjänster fyller en allt mer central funktion i såväl offentlig som privat service och möjligheten att styrka sin identitet och behörighet är en förutsättning för att nyttja tjänsterna. Sverige har, sett i ett internationellt perspektiv, en mycket hög användning av e-legitimationer. Men alla är alltså inte med. Det digitala utanförskapet kan ha sin orsak i bl.a. funktionsnedsättning, ålder eller socioekonomiska förhållanden. Det finns ett utbrett digitalt utanförskap bland personer som saknar svenskt personnummer. Detta gör det svårt att skaffa en e-legitimation. Det är därför av yttersta vikt att regeringens åtgärder för att minska det digitala utanförskapet fortlöper och att de tidsramar för utveckling och införande av en statlig e-legitimation som föreslås i SOU 2023:61 En säker och tillgänglig statlig e-legitimation säkerställs.

För att fritidskortet ska bli tillgängligt för så många som möjligt är det viktigt att det också är enkelt att använda. Den 1 januari 2025 blir det obligatoriskt för statliga myndigheter att ansluta till det nya auktorisationssystemet för e-legitimering, vilket innebär att alla e-legitimationer som Digg har granskat och godkänt ska kunna användas vid inloggning. E-hälsomyndighetens digitala tjänst för fritidskort kommer således omfattas av de nya bestämmelserna och måste tillåta inloggning med alla granskade och godkända e-legitimationer.

Digg vill också påminna om Lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service. Denna innehåller bestämmelser som innebär att tjänster och information som en offentlig aktör tillhandahåller genom en webbplats eller mobil applikation ska vara tillgänglig. Sådan digital service ska uppfylla kraven att vara möjlig att uppfatta, hanterbar, begriplig och robust.

Slutligen vill Digg påminna om att vid utveckling av digitala tjänster i offentlig sektor rekommenderas att funktionalitet som tagits fram inom Ena – Sveriges digitala infrastruktur återanvänds i så stor utsträckning som möjligt.

Konsekvenser av förslagen

Promemorian berör endast översiktligt hur den manuella lösningen för att hantera ansökningar om fritidskort ska utformas, vilket också återspeglas i beräkning av kostnader för E-hälsomyndigheten. Diggs erfarenheter från arbetet med covid-bevisen under pandemin visade att manuella lösningar är väsentligen mer resurskrävande än digitala motsvarigheter. För covid-bevisen gällde att ett digitalt utfärdat bevis kostade 3,97 kr och ett manuellt hanterat bevis 162,33 kr. Detta förhållande bör vägas in i kostnadsberäkningarna för E-hälsomyndighetens hantering i de fall e-legitimation inte kan användas.

Detta yttrande har beslutats av generaldirektör Anna Eriksson. I den slutliga handläggningen har också rättschef Linn Kempe, avdelningschef Johan Gellerstedt och enhetschef Lotta Hämäläinen deltagit. Föredragande har varit strategen Anneli Hagdahl.

Anna Eriksson
Generaldirektör