AI kan hjälpa till att upptäcka olyckor och sjukdom
Skellefteå kommuns socialtjänst utforskar olika AI-lösningar knutna till sakernas internet (IOT) för att kunna varna vid risk för olyckor eller sjukdom hos medborgare knutna till äldreomsorgen. De utforskar både möjliga lösningar för egna boenden samt boenden i kommunens regi.
Fakta
- Verksamhetsområde: Äldreomsorg
- Tidsperiod: Startades i februari 2021 och kommer avslutas i december 2024.
Mål och syfte
Skellefteå kommun har under ett tidigare Vinnova-projekt installerat sensorer i ett antal testlägenheter inom äldreomsorgen. Sensorerna mätte bland annat vatten- och energiförbrukning. Syftet med projektet var att upptäcka eventuella möjligheter till besparingar och effektiviseringar. Projektet var en del av att utforska möjligheter med sakernas internet (Internet of things – IOT), alltså trenden att fler och fler fysiska föremål och apparater kan kopplas upp mot internet.
Socialtjänsten intresserade sig därefter för att utforska om data från dessa sensorer även skulle kunna användas för fler områden inom äldreomsorgen. Skulle man till exempel med hjälp av AI-analys och avvikelser i beteendemönster gällande vatten- och elförbrukning eller rörelsemönster kunna upptäcka om en brukare insjuknat, råkat ut för en olycka, fått förändrat hälsotillstånd eller är i behov av ändringar i medicineringen?
Kommunen har inlett två olika forskningsprojekt om AI-analys av sensordata från IOT-föremål. Målen var att utreda hur sådana lösningar skulle kunna fungera, vilken nytta de skulle ge, samt om Skellefteå kommun själva skulle kunna utveckla lösningarna eller om de borde tas fram inom större nationella projekt.
Genomförande
De båda projekten strukturerades som en tvåstegsraket. Det första projektet, Internet of things inom vård och omsorg (IVO), löpte mellan september 2018 och november 2021 och fokuserade på AI-analys av IOT-lösningar i det egna hemmet. Det andra projektet, FraViVo, löper mellan februari 2021 och december 2024 och fokuserar på AI-analys inom vård- och omsorgsboenden.
Det stod tidigt klart att projekten krävde ett närmare samarbete än när kommunen annars utvecklar it-lösningar tillsammans med externa teknikleverantörer.
Projektens leverantör beskrivs som skicklig på AI-teknik, men bolaget behövde stöd från experter inom socialtjänsten för att fullt ut förstå verksamheten och dess behov. Från kommunen deltog exempelvis verksamhetsutvecklare och vård- och omsorgspersonal. Kommunens data var inte heller strukturerad för den här typen av AI-tillämpningar. Därför krävdes det omfattande samverkan för att få ut data, förstå den, och förbereda den så att den går att använda.
Projekten har i början av 2024 fortfarande flera utmaningar kvar att lösa för att kunna mynna ut i färdiga tjänster. Hälsoprojektet Internet of things inom vård och omsorg (IVO), som alltså fokuserar på AI-analys i det egna hemmet, stötte på svårigheter i att designa en rimlig affärs- och ägandemodell för en sådan AI-lösning. Alltså i vilken utsträckning kommunen borde vara inblandad i driften och ägandeskapet av lösningen, om den rentav borde vara det alls.
FraViVo-projektet, som fokuserar på AI-analys inom vård och omsorgsboenden, tampas med etiska och juridiska utmaningar som måste lösas för att kunna ta arbetet vidare. För att den AI-stödda analysen av sensordata ska bli effektiv behöver den troligtvis tillgång till många datakällor, till exempel sensordata från värmekameror. Det ställde dock svåra frågor kring brukarnas personliga integritet. En annan utmaning rör hur affärsmodellen för lösningen skulle kunna se ut. Skellefteås socialtjänst arbetar i dagsläget med att hitta lösningar på dessa frågor.
Teknik
Lösningen inom Internet of things inom vård och omsorg (IVO) är tänkt att använda en AI-modell som tränats på anonymiserade data från sensorer i brukares egna hem. Exempel på data är vatten- och elförbrukning i olika rum. Den färdiga AI-lösningen ska sedan tränas vidare för varje enskild brukare som använder lösningen. Då kan den lära sig känna igen olika boendes typiska aktivitetsmönster. Till exempel när personen brukar vakna och tända lamporna, brygga kaffe, besöka toaletten, eller andra aktiviteter som gör avtryck i vatten- och elförbrukning.
Lösningen ska därefter kunna varna socialtjänsten eller anhöriga om brukaren avviker från sitt vanliga mönster, exempelvis att det gått ovanligt lång tid utan toalettbesök eller att lampor inte tänds fastän det börjar bli mörkt ute. När sådana avvikelser sker kan socialtjänsten sätta in insatser, exempelvis att någon tittar till brukaren.
FraViVo-lösningen bygger på samma grundläggande principer kring analys av sensordata från olika föremål i vård- och omsorgsboendet. Här är emellertid målet att AI-lösningen ska kunna identifiera mindre akuta hälsoproblem eller hälsoförändringar. Ett exempel skulle kunna vara att en brukare helt plötsligt ändrar toalettvanor, vilket skulle kunna vara tecken på en urinvägsinfektion eller annan sjukdom.
Juridik och etik
Skellefteås kommunjurist har varit till stor hjälp under projektens gång. Projektgruppen beslutade tidigt att inte träna AI-modellerna på skarpa data från brukare, av GDPR- och integritetsskäl. Man anonymiserade därför alla träningsdata innan de användes för att träna AI-modellerna.
Om AI-lösningarna blir verklighet ska de vara frivillig att använda, likt annan verksamhet inom äldreomsorgen. Ingen datainsamling eller analys kommer att göras på brukare som inte aktivt valt att delta. Data som analyseras kommer att vara sekretessbelagda och bara de som behöver den kommer att få tillgång.
Det finns fortfarande olösta juridiska och etiska frågor kring vilken data AI-lösningarna ska kunna analysera om de blir till verklighet. Det arbetet ska fortsätta under 2024.
Vi behöver ett tätare samarbete med våra leverantörer än vid andra typer av it-projekt.
Insikter
En viktig insikt från projekten är att AI-upphandlingar är mer krävande än andra typer av it-upphandlingar. AI-projekt kräver ett närmare samarbete mellan kommun och leverantörer, där kommunen får vara beredd att ha en mer aktiv roll. Detta gäller både under upphandling och utveckling men sannolikt även längre fram i driftstadiet. Det är också viktigt att vid upphandling välja en teknikleverantör som är specialister på AI.
AI-projekt är också förhållandevis svåra att planera, eftersom det finns osäkerhet kring hur väl systemen kommer att fungera i verkligheten. Det innebär också att upphandlingar bör vara mindre detaljerade, så att det finns möjligheter att göra justeringar eller till och med byta inriktning på projektet under arbetets gång. Skellefteå kommun kommer därför utveckla sin upphandlingsprocess inför framtida AI-projekt.
Det har också visat sig utmanande att utforma AI-lösningar som skulle vara möjliga att enkelt skala upp till många användare. De projektansvariga menar att det sannolikt skulle vara gynnsamt att vidareutveckla AI-lösningarna de utforskat i större samarbeten snarare än på egen hand.
Medskick och tips
- Utveckla AI-lösningar som er verksamhet verkligen vill ha och behöver. Trycket ska inte komma utifrån.
- Ge projektet gott om tid. AI-utveckling är inte enkelt och kräver tid.
- Samarbete gynnar processen och Skellefteå kommun samarbetar gärna med andra kommuner i vidareutveckling av AI-lösningar.
Nyttiga länkar
Kontakt
Gör en egen juridisk bedömning innan du använder en AI-lösning i din kommun
Innehållet i exemplen är skrivna och modererade av Digg, E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen och den slutliga texten har godkänts av respektive kommun. Digg, E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen har inte gjort en juridisk bedömning av de enskilda exemplen utan förmedlar endast kommunernas erfarenheter. Kommunerna är själva ansvariga för de juridiska överväganden beträffande de lösningar som beskrivs i exemplen och att genomförandet har skett utifrån tillämplig lagstiftning. Digg, E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen lämnar således inga garantier för att beskrivna lösningar är juridiskt korrekta. Varje kommun som vill använda en liknande lösning måste göra en bedömning av de juridiska förutsättningarna utifrån sin verksamhet.
Fler exempel
Läs om fler initiativ där socialtjänsten i andra kommuner på olika sätt utforskar möjligheterna att använda AI som ett stöd i verksamheten.
Ditt svar hjälper oss att förbättra sidan
Senast uppdaterad: