2 Bakgrund och syfte

2.1 Bakgrund

Arbetsförmedlingen och utvecklingsgruppen som har fått i uppdrag att i ett första steg utforska byggblocket Min Profil har jobbat med portabilitetsprojekt under de senaste fyra åren. Huvudsakligen genom projekt relaterat flytt av data från Arbetsförmedlingen till privata tredjepartsaktörer. Arbetsförmedlingen vill poängtera att syftet inte är direkt flytt av data från Arbetsförmedlingen till tredje part, utan att ge individen inflytande över data och beslut att flytta data.

I september 2020 fick Arbetsförmedlingen ett regeringsuppdrag (Regeringsuppdrag I2020/02024/DF - Uppdrag att möjliggöra lösningar för individen till kontroll och insyn av data om individen) att ta fram en POC (proof of concept) för att möjliggöra för individer att få ökad insyn och kontroll över data relaterat till individen, samt att återrapportera uppdragets slutsatser i juni 2021. Syftet var att utvärdera möjliga teknologier för att bygga en datainfrastruktur med ett individcentrerat angreppssätt, som ökar graden av insyn och kontroll för individen avseende data om individen.

De teknologier och lösningar som undersöktes var alla i en tidig fas av utveckling, och ingen uppenbar ”vinnare” identifierades. Uppdraget konkluderade dock tidigt att dagens legala regelverk är en i högsta grad begränsande och påverkande faktor för individuell kontroll och digital flytt av data.

I juni 2021 fick Arbetsförmedlingen uppgiften att genomföra ett nytt uppdrag att utveckla en datainfrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande (Regeringsuppdrag N2021/01915(1)), vilket bland annat innebar att ta fram och etablera en individcentrerad datainfrastruktur, med möjlighet för ökad kontroll över, och flytt av, individdata. Genom denna infrastruktur (lösning) är tanken att individer ska kunna begära ut information (data) som avser dem själva, samt kunna dela denna data med andra parter – offentliga eller privata.

Ungefär samtidigt, och som en förlängning eller påbyggnad av uppdraget att utveckla en datainfrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande (Regeringsuppdrag N2021/01915), tilldelades Arbetsförmedlingen uppdraget att utforska förutsättningarna för byggblocket Min Profil. Efter en initial utvärdering identifierades att de två uppdragen hade fler likheter än olikheter. Utifrån denna initiala analys är ambitionen att ta fram möjliga lösningar för båda uppdragen parallellt, samtidigt som olikheter hanteras. Arbetsförmedlingen bedömer att vi identifierat och påbörjat utvecklingen av ett koncept som kan möjliggöra måluppfyllnad av de flesta parametrar och ambitioner med båda projekten, och att det finns stora synergier med en gemensam ansats.

Låt oss jämföra de två projekten, dess krav, olikheter, antaganden Arbetsförmedlingen gjort, och vald väg för att uppnå de två projektens övergripande målsättningar.

2.2 Regeringens uppdrag kring kompetensförsörjning och livslångt lärande (KLL)

Regeringen gav Arbetsförmedlingen uppdraget att utveckla en datainfrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande (Regeringsuppdrag N2021/01915), med ambitionen att utveckla förutsättningarna för tillgängliggörande av data och digital information om utbildning och arbetsmarknad, samt etablera former för förvaltning infrastrukturen.

Kraven för regeringsuppdraget(2) beskrivs nedan:

Att utveckla säkra metoder för individer att dela relevant data och information, avseende deras kompetens, med myndigheter och andra externa parter;
Att säkerställa att kraven avseende säkerhet, informationssäkerhet, konfidentialitet såväl som dataskydd och personlig integritet uppfylls;
Att ta fram ett förslag på organisering, utveckling och förvaltning av en sådan infrastruktur för den offentliga sektorn;
Att föreslå vilken myndighet, eller myndigheter, som är bäst lämpade att koordinera utveckling och förvaltning av infrastruktur för att dela data;
Att identifiera legala förutsättningar, konsekvensanalys och behov av förändringar, för att möjliggöra utveckling och förvaltning av sagda infrastruktur.

Baserat på uppdraget att utveckla en datainfrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande (Regeringsuppdrag N2021/01915) och dess beskrivning gjorde Arbetsförmedlingen ett antal utvärderingar och överväganden:

Om Data:
Att begränsa infrastrukturen till att endast utbyta vissa delar av information(3) (datapunkter) vars definitioner kan variera(4), och variera över tid, bedömdes svårt att både utveckla och förvalta. Baserat på denna utvärdering beslöts att utveckla en dataagnostisk infrastruktur och låta lämplig myndighet besluta över vilken data som tillåts passera.
Om att dela data:
Tack vare tidigare erfarenheter från andra portabilitetsprojekt upptäckte Arbetsförmedlingen tidigt att myndigheter inte med legalt stöd kan dela data, i någon större omfattning, med utomstående utan att först utvärdera syftet med varje transaktion av data(5). Dock indikerade tidiga analyser av GDPR att data kan, och skall, tillhandahållas den data:n avser – dvs datasubjektet. Därför beslöts att fortsatt utveckling bör utgå från att sätta datasubjektet i centrum av varje transaktion. Detta innebär att datasubjektet (individen) hämtar och skickar informationen, istället för att utveckla en lösning som delegerar rätten till någon utomstående att dela data på uppdrag av individen.
Individens målsättning:
Då Arbetsförmedlingen fått uppdraget och mandatet att bygga en infrastruktur, snarare än en teoretisk övning så som i ursprungligt uppdrag (I2020/02024/DF) beslöt vi att se infrastrukturen som ett verktyg, och vad som skulle få en individ att nyttja den funktionalitet som verktyget medger. Arbetsförmedlingen kom fram till att bara se vilken information en myndighet har om mig som individ, eller att samla information för ett framtida nyttjande, knappast är det övergripande målet med verktyget/servicen. Arbetsförmedlingen gör bedömningen att en individ är mer betjänt, och intresserad, av att använda data eller information för ett särskilt ändamål, snarare än att granska den. Med detta som utgångspunkt sker vår utveckling med fokus på utbyte av data, snarare än nyfikenhet kring vilken data en myndighet har om mig som individ.
Att hitta rätt information:
Arbetsförmedlingen identifierade svårigheter med att individen skall granska, eller hitta, specifik(a) data/datapunkter bland en stor mängd data, eller information, som finns spridd mellan ett flertal myndigheter. Vi beslöt därför att utveckla en lösning baserad på att datakonsumenten (mottagaren av data) begär efterfrågad och specificerad data/information från datasubjektet(6).
Om målsättningen med uppdraget:
Målsättningen med uppdraget att utveckla en datainfrastruktur som möjliggör för myndigheter, och andra parter, att skapa och tillhandahålla digitala tjänster(7) som stärker individers ställning på arbetsmarknaden samtidigt som privat och offentlig sektors kompetensbehov tillgodoses. Med detta som utgångspunkt har Arbetsförmedlingen valt att utveckla en datainfrastruktur med utbytbara moduler, samt att använda dessa moduler som “referensfall” för implementering. Detta genom att:
1. Tillhandahålla initiala funktioner (service) från dag 1
2. Påvisa hur enskilda moduler kan utvecklas
3. Påvisa hur enskilda moduler kan kopplas på infrastrukturen

Därutöver, grundat i idéen om att utveckla denna service baserat på utbytbara moduler, samt att skapa incitament för löpande utveckling och utbyte av moduler, har Arbetsförmedlingen valt att:

Undvika att använda licensierade lösningar, vilket riskerar leda till
inlåsningseffekter
All kod är ”open-source”, vilket tillåter andra att bidra till löpande utveckling och underhåll av infrastrukturen(8).

2.3 Syfte och mål med uppdraget Min Profil

Förslaget till byggblock Min Profil(9), daterat 2021-01-29, syftar till att ge användaren rådighet över sin information hos offentliga aktörer så att denne kan se vilka aktörer som har tillgång till vilken information, samt ha viss möjlighet att styra tillgång till informationen. Byggblocket hanterar även kontaktuppgifter och information om hur en individ önskar interagera med offentlig sektor.

Huvudsaklig förväntad funktionalitet med byggblocket Min Profil kan
sammanfattas med:

Individer och företag skall ges möjligheten att hantera data/sin profil på ett effektivt och koordinerat sätt så att varje offentlig aktör har rätt kontaktuppgifter avseende individen/företaget;
Individer och företag skall ges en bättre övergripande bild över vilken personlig data/information som offentlig sektor lagrar och vem som har tillgång till den;
Individer och företag ges möjligheten att dela data mellan olika aktörer;
Individer och företag ges möjlighet att få en överblick över data, var den finns, hur den delas/används, samt att kunna kontrollera data, t ex genom att dela den med andra;
Individer och företag ges möjlighet att kunna följa ärenden mellan olika aktörer.

Gällande uppdraget avseende byggblocket Min Profil har Arbetsförmedlingen gjort ett antal överväganden för att utvärdera uppdraget:

Om data att styra över:
Det är delvis oklart vilken typ av data en individ eller ett företag förväntas kunna hantera inom ramen för Min Profil. Å ena sidan är det exemplifierat med att kunna kontrollera/dela individens eller företagets adress, å andra sidan kunna få en överblick över vilken samlad data/information som myndigheter har. Det är oklart om individen eller företaget förväntas att kontrollera alla data – dvs kunna ändra och dela data, eller endast se vilken data som finns. Då ramarna för uppdraget är förhållandevis brett har Arbetsförmedlingen valt ett angreppssätt för Min Profil att vara dataagnostiskt och därmed ge rätten till respektive myndighet att styra över vilken data som kan hanteras av individen eller företaget.
Om att följa vem som har tillgång till personliga data:
Arbetsförmedlingen är osäkra på hur detta önskemål/krav skall tolkas. Önskemålet verkar grunda sig på möjligheten att myndigheter kan dela data mellan sig, och att datasubjektet därav skall kunna följa vem som använder data om dem. Myndigheter har dock ej rättighet att hantera personlig data utan specificerade rättigheter och att data/informationen är relevant för myndighetens kärnuppdrag, än mindre rättighet att dela data mellan sig. En individ kan visserligen ge denna rättighet/uppdrag till en enskild myndighet(10), även om det finns fall då en enskild myndighet ej kan gå en individ till mötes gällande att dela individdata.
Efter viss övervägning kom Arbetsförmedlingen fram till att detta endast gäller vissa fall, och att alla av dessa ej är möjliga under nuvarande lagstiftning(11). Utifrån detta resonemang är vår utgångspunkt att en initial utveckling och implementering utgår från delning av data initierad av en individ.
Om infrastruktur för att dela data:
Projektbeskrivningen för Min Profil nämner avsaknaden av en sammanhängande infrastruktur för att dela data, och utrycker ambitionen och behovet av en sådan. Vidare påpekas avsaknaden av API:er som medger tillgång till individdata, vilken implicit indikerar bedömningen att API:er är en möjlig lösning för att hämta nämnd data eller information. Arbetsförmedlingen gör dock bedömningen att eventuella befintliga, eller nya, API:er utvecklade av offentliga myndigheter troligtvis inte är den lämpliga lösningen för att hämta och dela personliga data. Detta pga:
1. Om API:erna styrs från de olika myndigheterna:
  1. Min Profil kommer att behöva integrera med, och hantera, 100- tals olika API:er vilket försvårar uppskalning av infrastrukturen samt att det sannolikt leder till stora kostnader;
  2. Dessutom tenderar API-specifikationer att förändras över tid pga uppdateringar, vilket skulle kräva kontinuerlig övervakning och utveckling för att hålla systemet helt uppdaterat.
2. Om API:erna tillhandahålls och styrs från Min Profil skulle teamet
  som hanterar och styr över infrastrukturen behöva hantera alla datatyper och all dataklassificering från alla myndigheter, och möjligen behöva hantera klassificering av data från alla olika sektorer. Vi bedömer att detta sannolikt skulle vara en omöjlig uppgift för ett centralt team.
Om att följa ärenden:
Det här behovet/kravet är delvis annorlunda än övriga, vilka handlar mer om data än om ärenden. Men då vår lösning grundar sig på antagandet om att individen initierar en ”transaktion” så är det adekvat att individen kan följa upp begäran mot relevant myndighet om en begäran om en datatransaktion försenas, eller ej kan genomföras.
Med inspiration från t ex ett online-köp, grundar sig vår lösning på att mottagande part ger en återkoppling på begäran genom att återsända t ex ett ”ärendenummer”. Det möjliggör för individen att kunna följa upp ärendet om en digital transaktion. Då olika myndigheter har olika sätt att hantera ärenden, och då Arbetsförmedlingen utgår från att infrastrukturen skall vara en möjliggörare snarare än en tjänst. Det betyder att Arbetsförmedlingen valt att inte utveckla specifika tjänsteapplikationer, utan en infrastruktur som sedan tredjepartsaktörer, inklusive myndigheter, bygger sina applikationer på.
Om OOPS(12) (Once Only Principle System):
Att tillåta individer att ändra sin kontaktinformation en gång, och att automatiskt uppdatera denna information hos alla myndigheter är tekniskt möjligt, särskilt genom länkade data. Det är i realiteten dock svårt att genomföra baserat på nuvarande lagstiftning(13). Det är också fortsatt oklart om OOPS är önskvärt för all data, eller om det huvudsakligen avser uppdatering av t ex kontaktinformation. Det är en avgörande fråga vilken typ av data/information som avses då OOPS kräver att en part garanterar att datan är korrekt innan en uppdatering sker hos olika myndigheter, eller i olika system(14). Istället för att skapa ett nätverk där alla myndigheter är uppkopplade med alla ”validators”(15) bedömer Arbetsförmedlingen att lösningen är att sätta individen i centrum för varje transaktionsbegäran.
Om SDG (Single Digital Gateway):
Projektdokumentet för Min Profil gör referenser även till SDG (Single Digital Gateway) genom att peka på att frågor relaterat Min Profil skall utvecklas/hanteras i linje med EU:s initiativ kring SDG(16). Mer specifikt att lösningen bör stödja OOPS. Arbetsförmedlingen gör därför bedömningen att det föreligger en nära korrelation mellan Min Profil och SDG, även om Min Profil mer fokuserar på portabilitet inom Sverige, medan SDG handlar om att koppla ihop svenska invånare med övriga Europa. En vidare analys av önskemålen/kraven i uppdraget kring Min Profil visade att vår tänkta lösning kring Min Profil skulle innebära svårigheter att fungera smärtfritt på Diggs arkitektur för SDG.
Huvudsakligen pga:
1. SDG har knoppat(17) av OOPS från Min Profil, vilket innebär att vissa funktioner skulle behöva exkluderas från tänkt lösning;
2. SDG teamet har beslutat att använda SSBTEK som infrastruktur för utbyte av data, medan Min Profil har en annan tilltänkt process för utbyte av data;
3. SDG:s arkitektur verkar ha separerats från lösningen för EUplånboken och fokusera mer på funktion för att läsa. Detta skulle kunna tillhandahållas av andra redan existerande funktioner.
Om leveransen:
Trots att projektbeskrivningen stipulerar att leverabeln i ett första skede är en utforskande rapport, så nämns också att rapporten bör belysa hur val av teknisk lösning kan möta specificerade krav vid en vidare implementering. Vår erfarenhet från det tidigare Uppdraget (I2020/02024/DF) är att en teoretisk utforskning av tillskapandet av en infrastruktur sannolikt missar att ta höjd för alla praktiska utmaningar och problem som kommer uppstå för att kunna bedöma om det är genomförbart eller ej. Därför gör Arbetsförmedlingen tolkningen av detta som ett behov av att bygga en pilot för att kunna möta de funktionalitetskrav som är intentionen med projektet Min Profil, och baserat på det skriva en utforskande rapport.

2.4 En jämförelse av de två uppdragen

2.4.1 Likheter

Regeringsuppdraget är tydligare när det gäller kravet på att bygga en datainfrastruktur, inom specifikt datadomän KLL (kompetensförsörjning för livslångt lärande), medan Min Profil betonar själva rapporten och att kunna fungera generiskt oavsett datadomän. Det bör påpekas att en rapport utan att praktiskt bygga en pilot, förblir en teknisk övning som enligt vår erfarenhet risker att inte fungerar i praktiken.

Båda uppdragen uttrycker behovet av att dela data. Å ena sidan finns ett behov av att fokusera på kompetens och data för kompetensförsörjning och livslångt lärande, men å andra sidan handlar det även om kontaktinformation och annan personlig information. Då inget av projekten tillhandahåller en definierad lista över datapunkter, är det bättre att infrastrukturen är dataagnostisk och sedan låta myndigheten i fråga bestämma vilken data som ska hanteras.

På grund av de två ovanstående punkterna har Arbetsförmedlingen beslutat att fokusera på hur en överföring kan ske. Detta fick oss också att tidigt utforska juridiska aspekter av transaktioner. Båda berör aspekter av säkerhet, riktighet, integritet, konfidentialitet, användbarhet och framför allt, individcentrering för den som har behov av att öka kontrollen, medvetenheten, förtroendet och portabiliteten av sina data.

2.4.2 Olikheter

De huvudsakliga skillnaderna mellan de två projekten är inte kraven, utan snarare betoningen på hur dessa krav ska uppnås, och som enligt vår uppfattning bestämmer hur vi bör ta oss an utvecklingen.

För att belysa de största skillnaderna måste vi definiera vad Arbetsförmedlingen menar med dataportabilitet, digitala referenser och en digital plånbok:

När Arbetsförmedlingen pratar om dataportabilitet menar vi hur informationen flyttar mellan aktörer, och på driftskompabilitet av själva datan;
Digitala referenser handlar om verifieringen av en identitet eller dataintegritet. Därmed är Legitimationsutgivaren (The Credential issuer)(18) en agent som certifierar en aktörs identitet, dataintegriteten och källan inom ett nätverk;
Med en digital plånbok för personliga data menas en applikation som hjälper individer att lagra, visa och hantera personuppgifter.

Ovanstående begrepp är ofta kopplade till varandra, men är inte utbytbara. Då "personliga data" kan inkludera information om identitet, annat än utbildningsbakgrund, utgiftshistorik, finansiella och ekonomiska uppgifter, etc., används ibland en digital plånbok för personliga data för utbyte med legitimationsutgivare, men det är inte alltid fallet. Eftersom termerna digital plånbok, eller e-plånbok, i allmänhet relaterar till finanssektorn, och eftersom det finns ett stort tryck för att skapa en digital plånbok inom EU för att hjälpa individer att flytta personlig information mellan länder, är termen ”plånbok” ofta förknippad med portabilitet. Dock behöver det inte vara så. Det skulle också vara en fördel om identitetscertifieringen och plånboken kunde slås ihop till en enda applikation. Både för att det kommer att krävas ansträngning för en ID leverantör att även ta med kontaktinformation gällande individen, och för att ID och kontaktuppgifter är information som individer skulle vilja ha med sig i sin digitala plånbok(19).

Med dessa definitioner i åtanke bedömer Arbetsförmedlingen att uppdraget att utveckla en datainfrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande (Regeringsuppdrag N2021/01915) fokuserar mer på dataportabilitet, att Min Profil fokuserar mer på utfärdandet av referenser, med vissa utvalda plånboksfunktioner (beroende på situation), medan SDG verkar fokusera mer på en plånbokslösning med fokus på visualisering och inte lagringen eller portabiliteten som hanteras någon annanstans.

2.5 Vägen framåt

Med tanke på att projekten till viss del överlappar varandra, gällande syfte och fokus, har Arbetsförmedlingen beslutat att överväga de olika perspektiven i de två uppdragen för utvecklingen av datainfrastrukturen framåt.

Vår avsikt är därför att bygga en lösning som kan hantera följande:

Dela data mellan offentliga och privata aktörer och individer
Visa all data som offentliga myndigheter gör tillgänglig enligt lag
Spåra förfrågningar om datadelning och underlätta problemlösning(20)
Lagra data som hämtas från tredje part
Skicka elektronisk kommunikation mellan aktörer(21) och individer
Utfärda ett certifikat som intygar var informationen kommer ifrån och att uppgifterna inte har manipulerats under transaktionen

Däremot, som nämnt tidigare, gör Arbetsförmedlingen endast referensimplementeringar av modulerna i syfte att förstå hur de olika komponenterna fungerar och interagerar med varandra. Detta kommer att göra det möjligt för oss att utfärda tekniska riktlinjer för att hjälpa andra aktörer att bygga sina egna lösningar i framtiden, och viktigast av allt att leverera praktiska förslag inom ramen för både uppdraget att utveckla en datainfrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande (Regeringsuppdrag N2021/01915) och Min Profil.

2.6 Vad Arbetsförmedlingen bygger

Enkelt uttryckt bygger Arbetsförmedlingen en sammanhållen datainfrastruktur, som är den mekanism genom vilken data kan flyttas (uppdraget att utveckla en datainfrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande - Regeringsuppdrag N2021/01915), och de centrala verktyg som individen använder för att styra data (Min Profil).

Data har ett enormt värde, och företag har köpt data i många år för att generera intäkter. Med tillkomsten av "freemium"-affärsmodellen som baseras på reklam, måste individer ge upp sin personliga data som en form av betalning för sina "gratis digitala tjänster". På grund av detta kallas data i allmänhet för "den nya valutan".

Under de senaste åren har man förstått att utbytet av data behöver regleras för att skydda individer. GDPR tillåter människor att återta kontrollen över sina uppgifter ur ett juridiskt perspektiv, men ett sammanhängande sätt att kontrollera förflyttningen av personuppgifter har ännu inte skapats.

Infrastrukturen Arbetsförmedlingen utvecklar är tänkt att för Sveriges räkning adressera frågorna om dataportabilitet och spårbarhet ur en teknisk synvinkel. Enkelt uttryckt skapar Arbetsförmedlingen ett ‘Swish’, ett svenskt betalningssystem, för personuppgifter. Swish är en applikation som ligger ovanpå den finansiella infrastrukturen för utbyte av pengar. På så sätt är det kontrollpanelen, eller en ”plånbok”, som tillåter individer att flytta sina pengar. Med infrastrukturen vill Arbetsförmedlingen bygga både en applikation för kontrollpanelen och den underliggande infrastrukturen som gör att förflyttningen kan ske.

Parallellen till pengar passar bra, inte bara för att personlig data anses vara en valuta i den digitala världen, utan också för att information liksom pengar kan flyttas både fysiskt (i ett dokument), och numera även digitalt. Precis som pengar kan personliga data finnas på flera platser, och precis som pengar kan du flytta dem från en plats till en annan för en mängd olika ändamål. Likt pengar vill individer hålla reda på dem och kontrollera hur de används, och precis som pengar vill människor säkerställa att information när den överförs når den avsedda destinationen snabbt och säkert, samt kunna bekräfta att den nått rätt mottagare.

Generellt sett är fallet med pengar som det med data: man förvarar sina pengar hos ett specifikt företag som har rollen som "väktare" för pengarna. Och när man vill använda sina pengar går man till banken, fysiskt eller digitalt via en applikation, tar en del av dem och använder dem eller skickar dem dit man vill. Till skillnad från pengar tas dock information inte bort från källan när den skickas, utan delas snarare med mottagaren. Det innebär att informationen ligger kvar där den är och den görs tillgänglig, vanligtvis genom duplicering, för den mottagande parten.

Trots att det är möjligt är denna lösning inte gjord för att skicka digitala dokument, exempelvis i PDF-format. Istället är lösningen utformad för hantering och delning av strukturerad data som i sin tur försluts med en digital signatur från utfärdaren. Mekanismen är mer som en banköverföring från ett bankkonto till ett annat, i motsats till att skicka bilden av en check.

1) ’.. att utveckla förutsättningarna för tillgängliggörande av data och digital information om utbildning och arbetsmarknad, samt etablera former för förvaltning av en sammanhållen datainfrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande.’ – Uppdrag N2021/01915, Regeringens beslut

2) Uppdrag N2021/01915. Utveckling av säkra metoder för hantering av individdata: ’Myndigheterna ska utveckla säkra metoder för individer att dela relevant data och information om sin kompetens med myndigheter och med andra externa aktörer. Tillgång till individdata kan underlätta utvecklingen av nya tjänster för matchning, vägledning och validering och för existerande tjänster att vidareutvecklas. I arbetet ska säkerställas att kraven på säkerhetsskydd och informationssäkerhet, offentlighet och sekretess samt dataskydd och skyddet för den personliga integriteten efterlevs. Arbetet ska ta utgångspunkt i de förslag som presenterats i rapporten från regeringsuppdraget om säkert och effektivt informationsutbyte inom den offentliga sektorn (Fi2018/02150 och Fi2018/03037).’

3) T ex kompetenser och andra datapunkter kopplade till Livslångt Lärande för en individ

4) T ex att man inom Arbetsförmedlingen diskuterar om en individs “arbetsstatus” är en datapunkt relaterat Livslångt Lärande

5) Myndigheters ändamål för behandling av personuppgifter måste ha en förankring i myndighetens uppgifter såsom de följer av lag eller annan författning eller beslut som meddelats med stöd av lag för att anses berättigade. Inför användande av en datadelningsmodell behöver varje myndighet utreda vilken information och vilken typ av tjänst som kan tillhandahållas inom ramen för modellen. Se kapitel 9 Rättslig analys nedan

6) Se kapitel 5 Konceptuell lösning - hur det är tänkt att fungera nedan. I varje portabilitetsfall finns både en sändande och mottagande part.

7) ’[…] att skapa och tillhandahålla digitala tjänster som stärker individers ställning på arbetsmarknaden samtidigt som privat och offentlig sektors kompetensbehov tillgodoses.’ – Uppdrag N2021/01915, Regeringens beslut

8) Den som förvaltar infrastrukturen har fortsatt kontroll över vilken kod som tillgängliggörs

9)https://www.digg.se/download/18.23524b0a17e9caeb23da712/164734 432332/informationsutbyte_forslag_pa_byggblock_min-profil_20210129.pdf

10) Till exempel så kan Arbetsförmedlingen skicka ett arbetslöshetsintyg till A-kassan efter begäran

11) Se kapitel 9 Rättslig analys nedan

12) Först måste vi förklara vad som menas med OOP. Engångsprincipen (OOP) bygger på att informationen endast behöver lämnas in en gång. Principen var avsedd för gränsöverskridande situationer inom EU (skäl 42 i SDGförordningen säger att engångsprincipen måste tillämpas i enlighet med alla tillämpliga dataskyddsregler -
https://ec.europa.eu/info/news/once-only-principle-system-breakthrough-eus-digital-single-market-2020-nov-05_en). Från dokumentet 'Förslaget till byggblock Min Profil, daterat 2021-01-29' hänvisas dock även till OOPS mellan myndigheter i Sverige.

13) Se kapitel 9 Rättslig analys nedan.

14) Vad händer om olika system uppdateras med felaktig information. Om någon t.ex. uppger en felaktig adress så kan ingen sedan komma i kontakt med den individen.

15) Definieras som myndigheter som har till uppgift att validera riktigheten av en information, t.ex. adress, telefonnummer osv.

16) Frågorna inom detta område ligger i nära linje med frågor inom arbetet EUs initiativ Single Digital Gateway, SDG.

17) Se ppt dokument ’SDG-SE-Architecture-20220407’

18) ” Verifierbara referenser kan utfärdas av vem som helst, om vad som helst, och kan presenteras för och verifieras av alla. Entiteten som genererar referensen kallas Emittenten (issuer). Behörigheten ges sedan till Innehavaren som lagrar den för senare användning.
https://en.wikipedia.org/wiki/Verifiable_credentials#:~:text=Verifiable%20credentials%20can%20be%20issued,stores%20it%20for%20later%20use

19) Se även Uppdrag I2022/01265 - Uppdrag att ta fram en eller flera digitala plånböcker inom ramen för EU:s storskaliga pilotprojekt

20) Detta görs genom en transaktions notifiering där individen blir informerad om ett ärendenummer med kontaktuppgifter om något går fel.

21) För att undvika spam är vårt förslag att enbart offentliga aktörer tillåts kommunicera med individen. Privata aktörer bör använda andra alternativ.

Senast uppdaterad: 19 maj 2023