Information om öppna datalagen

Lagen om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data, den så kallade öppna datalagen, trädde i kraft den 1 augusti 2022. Här hittar du information om vilka som omfattas av kraven i lagen, vilka kraven är och när de ska vara uppfyllda.

Lagen gäller för offentliga aktörer

Lagen är tillämplig på offentliga aktörer, vilket innebär att dessa aktörer ansvarar för att leva upp till lagens krav i sådana situationer och för de datamängder som lagen gäller.

Alla myndigheter omfattas av lagen, både statliga och kommunala. Offentligt styrda organ jämställs i lagen med en myndighet och omfattas därmed också av lagen, när det gäller data som har samband med en tjänst av allmänt intresse som organet tillhandahåller. Offentliga företag omfattas av lagen när det gäller data som har samband med en tjänst av allmänt intresse som företaget tillhandahåller och som inte är direkt konkurrensutsatt.

Lagen gäller för universitet och högskolor under statligt huvudmannaskap enbart i fråga om forskningsdata, och detsamma gäller för en myndighet som inte är ett universitet eller en högskola i den del av myndighetens verksamhet som består i att bedriva eller finansiera forskning eller att göra forskningsdata direkt tillgängliga. För universitets- och högskolebibliotek gäller det endast om biblioteket har i uppgift att bedriva eller finansiera forskning eller att göra forskningsdata direkt tillgängliga.

Som huvudregel är samtliga kulturinstitutioner undantagna från lagen, förutom bibliotek, museer och arkiv, som därmed omfattas av lagen.

Lagen gäller inte för huvudmän enligt skollagen (2010:800) eller radio- och tv-företag vars sändningsverksamhet finansieras med public service-avgift.

Lagen ska tillämpas av ett offentligt företag när det gäller data som har samband med en tjänst av allmänt intresse som företaget tillhandahåller och som inte är direkt konkurrensutsatt.

Med offentligt företag avses, enligt definitionen i lagen ett företag som en eller flera myndigheter har ett bestämmande inflytande över och som är verksamt.

  • inom de sektorer som framgår av 2 kap. 1 § och 5–8 §§ lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna
  • som ett kollektivtrafikföretag enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1370/2007 av den 23 oktober 2007 om kollektivtrafik på järnväg och väg och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1191/69 och (EEG) nr 1107/70
  • som ett lufttrafikföretag som har allmän trafikplikt enligt artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1008/2008 av den 24 september 2008 om gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen eller
  • som ett rederi inom gemenskapen som uppfyller förpliktelser vid allmän trafik enligt artikel 4 i rådets förordning (EEG) nr 3577/92 av den 7 december 1992 om tillämpning av principen om frihet att tillhandahålla tjänster på sjötransportområdet inom medlemsstaterna (cabotage)

Lagen ska tillämpas av ett offentligt styrt organ när det gäller data som har samband med en tjänst av allmänt intresse som organet tillhandahåller.

Med offentligt styrt organ avses, enligt definitionen i lagen ett sådant organ som avses i 1 kap. 18 § lagen (2016:1145) om offentlig upphandling eller en sammanslutning av sådana organ.

Lagen gäller från den 1 augusti

Lagen trädde i kraft den 1 augusti 2022. Lagen ersätter lagen den s.k. PSI-lagen, lag (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen.

Lagens syfte

Syftet med öppna datalagen är att främja den offentliga sektorns tillgängliggörande av data för vidareutnyttjande, särskilt i form av öppna data, under förutsättning att krav på informationssäkerhet och skydd av personuppgifter kan upprätthållas och att det inte innebär risker för Sveriges säkerhet. Med data avses information i digitalt format oberoende av medium.

Lagen införs i syfte att implementera EU:s direktiv 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn.

Lagen ger inte rätt till tillgång till data. Lagen reglerar istället hur tillgängliggörande för vidareutnyttjande ska ske. Rätt att få tillgång till data regleras i annan lagstiftning, som exempelvis 2 kap. tryckfrihetsförordningen. Se mer under ”begäran om vidareutnyttjande”.

Då ska lagen tillämpas

Det finns tre situationer då lagen ska tillämpas av de aktörer som omfattas av lagen, som följer av 1 kap. 5 § datalagen.

  • Den första situationen då lagen ska tillämpas är när någon som har rätt att få tillgång till data enligt någon annan lag eller förordning (exempelvis genom rätten att ta del av allmänna handlingar enligt tryckfrihetsförordningen) framställer en begäran om tillgängliggörande av data för vidareutnyttjande.
  • Den andra situationen då lagen ska tillämpas är när en myndighet eller ett offentligt företag på eget initiativ tillgängliggör data som omfattas av lagen i syfte att de ska kunna vidareutnyttjas.
  • Den tredje situationen då lagen ska tillämpas är när data lämnas till en statlig eller kommunal myndighet som ska använda dem i en konkurrensutsatt verksamhet som avser tillhandahållande av data.

Vissa situationer är undantagna från lagens krav. Läs mer under rubriken Det finns undantag.

Krav vid tillgängliggörande av data för vidareutnyttjande

De krav som gäller vid tillgängliggörande av data för vidareutnyttjande följer av 2 kap. öppna datalagen. Kraven rör säkerhet och skydd av personuppgifter, formatkrav samt villkor för vidareutnyttjande. Kraven ska tillämpas när data görs tillgänglig för vidareutnyttjande, av de aktörer som omfattas av lagen och vid de situationer då lagen ska tillämpas.

Tillgängliggörande ska ske i den utsträckning som krav på informationssäkerhet och skydd av personuppgifter kan upprätthållas och under förutsättning att det inte innebär risker för Sveriges säkerhet.

Data ska tillgängliggöras i det befintliga formatet eller, om sökanden begär det och det är lämpligt samt praktiskt och tekniskt möjligt, i ett format som är öppet, maskinläsbart, och i förekommande fall, tillgängligt och sökbart, tillsammans med tillhörande metadata.

En värdefull datamängd ska tillgängliggöras i ett maskinläsbart format genom ett lämpligt gränssnitt eller genom bulknedladdning

När dynamiska data tillgängliggörs ska det ske omedelbart efter det att de har samlats in eller framställts, genom ett lämpligt gränssnitt eller genom bulknedladdning. Om kravet på omedelbarhet innebär en oproportionerlig arbetsinsats, ska dynamiska data göras tillgängliga inom en skälig tid eller med de tillfälliga tekniska begränsningar som är nödvändiga.

Läs mer under rubriken Närmare om krav på villkor och avgifter.

Det finns krav i lagen på att det ska finnas en central förteckning över data som en myndighet eller ett offentligt företag på eget initiativ har gjort tillgängliga eller sökbara på internet i syfte att de ska kunna vidareutnyttjas.

En myndighet eller ett offentligt företag ska informera den myndighet som publicerar förteckningen om sådana data som ska föras in i förteckningen.

Det är Digg som har i uppdrag att föra förteckningen, enligt 6a § i Diggs instruktion. Vi på Digg utreder just nu frågan om hur och vilken information som ska lämnas till Digg. Vi kommer med en vägledning i frågan under hösten 2022.

Närmare om krav på villkor och avgifter

Lagen innehåller bestämmelser om att en myndighet eller ett offentligt företag bara får ställa villkor för att tillgängliggöra data för vidareutnyttjande om det är motiverat av ett allmänintresse. Ett villkor ska vara objektivt, proportionerligt och icke-diskriminerande för jämförbara slag av vidareutnyttjande. Ett villkor får inte begränsa konkurrensen eller i onödan inskränka möjligheterna att vidareutnyttja data.

Som huvudregel får en myndighet eller ett offentligt företag inte ge någon en exklusiv rätt att vidareutnyttja data; det får endast ske om det är nödvändigt för att en tjänst av allmänt intresse ska kunna tillhandahållas.

  • De avtalsvillkor som avser den exklusiva rätten ska publiceras digitalt senast två månader innan de träder i kraft. Avtalet ska omprövas vart tredje år.

Från denna huvudregel finns vissa undantag som när bibliotek, museer eller arkiv ger någon en exklusiv rätt att vidareutnyttja data för att digitalisera en kulturresurs.

  • De avtalsvillkor som avser den exklusiva rätten ska publiceras digitalt. Om avtalets giltighetstid överstiger tio år, ska det omprövas under det elfte året och därefter vart sjunde år.

Den som har gett den exklusiva rätten ska se till att utan kostnad få en kopia av de digitaliserade kulturresurserna. När avtalet om exklusiv rätt har löpt ut ska kopian hållas tillgänglig så att även andra kan vidareutnyttja den.

Lagen innehåller också bestämmelser om andra avtal som begränsar möjligheterna till vidareutnyttjande.

En myndighet eller ett offentligt företag som har rätt att ta ut en avgift för att tillgängliggöra data för vidareutnyttjande får inte sätta avgiften till ett högre belopp än vad som behövs för att täcka kostnaderna för att reproducera, tillgängliggöra och sprida data och för att avidentifiera personuppgifter. Ett offentligt företag eller ett organ jämställs med en myndighet och som inte omfattas av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) får även täcka kostnaderna för att skydda konfidentiell affärsinformation.

En avgift som tas ut av ett offentligt företag, ett bibliotek, ett museum eller ett arkiv får även täcka kostnaderna för att samla in, framställa och lagra data samt en rimlig avkastning på investeringar. Detsamma gäller för en myndighet som är skyldig att ta ut en avgift för att täcka en väsentlig del av kostnaderna för en verksamhet.

Forskningsdata ska tillgängliggöras avgiftsfritt.

En myndighet eller ett offentligt företag ska kunna ange grunderna för hur avgifter beräknas eller hur en avgift har beräknats i ett enskilt fall. Om en avgift är fastställd i förväg, ska myndigheten eller det offentliga företaget digitalt publicera information om:

  1. avgiftsbeloppet
  2. grunderna för hur avgiften har beräknats
  3. andra villkor för vidareutnyttjandet.

Mer detaljerade bestämmelser gällande avgifter, samt för de datamängder som enligt Öppna data-direktivet är kategoriserade som Särskilt värdefulla datamängder, framgår i 4 kap. 4-5 §§ öppna datalagen.

Begäran om tillgängliggörande av data för vidareutnyttjande

Den som har rätt att få tillgång till data enligt annan lagstiftning, exempelvis tryckfrihetsförordningen, har rätt att begära att data görs tillgänglig för vidareutnyttjande i enlighet med de krav som följer av datalagen. Detta kallas begäran om tillgängliggörande av data för vidareutnyttjande. Den som får en sådan begäran är då skyldig att handlägga ärendet och pröva om en begäran om vidareutnyttjande kan tillgodoses.

Ett ärende om tillgängliggörande av data för vidareutnyttjande ska avgöras inom fyra veckor. Tidsfristen ska få förlängas med ytterligare fyra veckor, om en begäran är omfattande eller komplicerad. Sökanden ska underrättas om en förlängning och motiven till denna. En myndighet ska på sökandens begäran lämna ett skriftligt och motiverat beslut, som då också blir möjligt att överklaga.

Ett organ som jämställs med en myndighet ska tillämpa vissa bestämmelser i förvaltningslagen vid handläggningen av en begäran om tillgängliggörande av data för vidareutnyttjande.

Det finns undantag

Vissa typer av datamängder och situationer är undantagna.

Lagen gäller inte för data som omfattas av

  • ensamrätt som följer av patentlagen (1967:837),
  • mönsterskyddslagen (1970:485),
  • lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter, växtförädlarrättslagen (1997:306),
  • varumärkeslagen (2010:1877) eller
  • lagen (2018:1653) om företagsnamn och
  • inte heller sådan data som tredje man innehar rätt till enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

Data som utgörs av datorprogram och data som utgörs av logotyper, heraldiska vapen eller insignier omfattas inte heller av lagen.

Data som någon har rätt att få tillgång till på grund av sin särskilda ställning omfattas inte heller av lagen. Det kan till exempel handla om ett ärende där en part i ett ärende har rätt till partsinsyn.

Lagen gäller inte när data lämnas mellan statliga och kommunala myndigheter samt när data lämnas från ett offentligt styrt organ som jämställs med en myndighet eller från ett offentligt företag till en statlig eller kommunal myndighet.

Lagen gäller inte heller när en statlig eller kommunal myndighet tillhandahåller data i en konkurrensutsatt verksamhet.

Öppna data-direktivet

Syftet med öppna data-direktivet är att främja användningen av öppna data, stimulera innovation inom produkter och tjänster samt ett antal minimiregler för vidareutnyttjande av information från offentliga aktörer.

Lagen om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data utgör den svenska implementeringen av EU:s Öppna data-direktiv, Europaparlamentets och Rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn.

Informationsträffar om öppna datalagen

Vi håller löpande informationsträffar på Digg forum för att uppdaterar dig som offentlig aktör om öppna datalagen. Du får bland annat att information om hur lagen påverkar din organisation och vart du kan vända dig för att få stöd. Under träffarna kommer du också få möjlighet att ställa frågor.

Digg forum


Hjälpte denna information dig?

Ditt svar hjälper oss att förbättra sidan

Senast uppdaterad: