Teknik för hantering av undertexter
Inspelad video ska erbjuda tillgängliga undertexter så att alla som tar del av videon även kan ta del av informationen/innehållet i videon. Undertexterna ska vara utformade så att de är enkla att aktivera, till exempel med hjälpmedel eller genom att undertexten kan bli uppläst.
Därför behövs undertexter
Undertexter, eller textremsa (på engelska ”subtitles” eller ”captions”), ska finnas som ett valbart alternativ i direkt anslutning till alla inspelade filmer. Undertexterna får gärna erbjudas på olika språk men ska alltid finnas på samma språk som ljudet i filmen.
Personer som av olika skäl inte tydligt kan uppfatta eller förstå ljud kan i många fall ta till sig innehållet om det finns i textformat. Detta berör många människor, och kan bero på till exempel hörselnedsättning eller störande ljud. Många tittar på videoinnehåll med ljudet avslaget, till exempel för att de inte vill störa personer i omgivningen eller saknar fungerande högtalare eller hörlurar.
En del personer har svenska som andraspråk. De har också nytta av undertexter, liksom den som vill orientera sig i en inspelning genom att snabbspola med bild.
Vad kräver lagen?
Visa tillgängliga undertexter
När ett IKT-system visar video med synkroniserat ljud ska videospelaren kunna visa tillgängliga undertexter. Innehåller undertexterna information om färg, timing och placering så ska IKT-systemet ta med denna information. (EN 7.1.1)
Synkronisera ljud och undertext
När ett IKT-system visar undertexter ska metoden för att visa undertext bevara synkroniseringen mellan ljudet och de motsvarande undertexterna. Undertexterna ska visas inom 100 millisekunder från undertextens tidsstämpel. (EN 7.1.2)
Bevara undertextdata
När ett IKT-system sänder, omvandlar eller spelar in video med synkroniserat ljud ska IKT-systemet bevara undertextdata så att den kan visas i enlighet med punkterna 7.1.1 och 7.1.2. Ytterligare presentationsegenskaper hos texten, som skärmposition, textfärger, textstil och teckensnitt, kan förmedla betydelse baserat på regionala konventioner. Förändringar av dessa egenskaper kan ändra betydelsen och bör undvikas så mycket som möjligt. (EN 7.1.3)
Anpassa undertexter
När ett IKT-system visar undertexter ska IKT-systemet göra det möjligt för personen att anpassa undertexternas visningsegenskaper efter hens egna behov. Detta gäller förutom när undertexterna visas som ”inbränd text” (så kallade open captions).
För att bidra till att uppfylla detta krav ska det vara möjligt för personen själv att ställa in
- bakgrund och förgrundsfärg för undertexter
- typsnitt
- storlek
- genomskinlighet för undertexternas bakgrundsruta
- kontur eller kant för teckensnitten.
Undertexter som är bitmap-bilder är exempel på tecken som inte går att ändra. (EN 7.1.4)
Möjlighet att läsa upp undertexter
När ett IKT-system visar video med synkroniserat ljud ska IKT-systemet erbjuda möjligheten att tillgängliga undertexter läses upp. Detta gäller förutom när innehållet i de visade undertexterna inte är maskinläsbara. Undertexter som är bitmap-bilder är exempel där innehållet i de visade undertexterna inte kan bestämmas programmatiskt. (EN 7.1.5)
Möjlighet att aktivera undertextning och syntolkning
Där IKT-system huvudsakligen visar video med synkroniserat ljud ska användarkontroller för att aktivera undertextning och syntolkning erbjudas användaren. Dessa kontroller ska ha samma interaktionsnivå (det vill säga antalet steg för att slutföra uppgiften) som de primära mediakontrollerna (play, paus och så vidare). (EN 7.3)
Exempel: undertextning i inspelad film
En region lägger ut en informationsfilm om utbyggnad av kollektivtrafiken. I filmen talar alla svenska. Filmen läggs ut på en större internationell videosajt, men kan även spelas upp på regionens egen webbplats med regionens egen videospelare.
- Allt som sägs i filmen ska vara textat så att tittaren kan hänga med i filmen även om denne valt att stänga av ljudet.
- Undertexterna ska synkroniseras med talet i filmen så att skillnaden blir högst 100 millisekunder.
- Det ska bara behövas lika många ”klick” eller motsvarande för att exempelvis pausa uppspelningen, som det krävs för att slå av och på undertexten. Tittaren ska till exempel inte behöva gå in i inställningar för att aktivera undertexten.
Undertexternas utseende
Tittaren bör, så långt det är möjligt, kunna ställa in undertexternas utseende. Det gäller
- bakgrund och förgrundsfärg för undertexter
- typsnitt
- storlek
- genomskinlighet för undertexternas bakgrundsruta
- kontur eller kant för teckensnitten.
Undertexten uppläst
Tittaren ska kunna få undertexten uppläst, antingen genom att regionen tillhandahåller en teknisk lösning eller genom att användaren kan nyttja sina egna hjälpmedel för att få texten uppläst.
Rekommendationer utöver lagkrav
Förutom lagkraven finns det rekommendationer som kan förbättra den digitala tillgängligheten:
Undertexter behöver inte återge exakt allt
Undertexter behöver i allmänhet inte vara helt ordagranna – exempelvis behöver de inte återge uppenbara felsägningar – men det är viktigt att de förmedlar samma information.
Punktskrift och undertexter
Om en punktskriftsenhet är ansluten bör utrustningen erbjuda ett alternativ för att visa undertexter på denna punktskriftsenhet.
Hänvisning till EN 301 549
EN 7.1 Teknik för hantering av undertexter
EN 7.1 finns på sidorna 35-36 i den europeiska standarden med tillgänglighetskrav (ETSI EN 301549 V3.2.1, etsi.org) Länk till annan webbplats.
EN-standarden är på engelska.
Relaterade riktlinjer
Ditt svar hjälper oss att förbättra sidan
Senast uppdaterad: